Mitt skrivande
Processar
Förkylningen går i vågor, eller så är det jag som tror att den gett vika för att sen upptäcka att den visst är kvar. Den visar säkert något av den process jag är i. Jag gör mitt bästa för att möta och stanna även om jag igår trodde jag var frisk och gick på en promenad under eftermiddagen och därefter tillsammans med Nogge städa huset (eftersom vi har slutbesiktning av bygget idag, fredag, som förövrigt säger mycket om mitt gamla beteende som jag ’råkar’ snubbla in (ner) i ibland) och när jag på kvällen drog ur en tand på Oscar och vi dundrade loss i världens Souldance jag och barnen för att fira så tog krafterna slut. Jag gick och la mig strax efter åtta, det är tredje kvällen den här veckan jag lägger mig före nio, känns annorlunda men välbehövligt och faktiskt väldigt skönt!
Förutom rycket igår så myser jag runt här hemma och tycker det är fint, i allafall 80-90 % av tiden, de resterande kan jag få ett utbrott av otålig uttråkning av mina ”samesame-dagar”.
När jag inte vilar i min förkylning så är jag i en passionerad skrivprocess, som varvas av skrivande och tankning av inspiration. Jag läser Stephen Kings Att skriva, jag läser allt om skrivande och slänger mig framför Malou (efter tio ) om det är författarintervju. Jag älskar det här… jag väntar och processar med spänd förväntan på mitt eget slutresultat, jag vet att boken blir klar när den blir klar – det är inte bara upp till mig, det är också upp till en högre makt inom mig eller den högre makten i livet. Det känns som inspirationen, innehållet och orden landar framför mig lagom dos. Jag är här med öppen famn, ny penna och anteckningsbok och tar emot.
Skriva
Vilken lyckostund att en regning förmiddag medans barnen leker med kompisar och Izabelle sover djupdyka in i senaste numret av Skriva. En liten stund för mig själv med en kopp kaffe och vips så var huvudvärken från i morse ersatt med inspiration och kreativa tankar.
Speciellt reportaget om Sara Kadefors gav mig hopp, lust och än mer glädje inför mitt eget skrivande som faktiskt går riktigt bra just nu – Jipiiii
Den sanna upptäcktsfärden består inte av att se nya landskap, utan av att ha nya ögon.
Marcel Proust
Skrivande snigel
Jag älskar verkligen mitt skrivande i stort och smått. Inte för att det ännu blivit något ”stort” men 2 428 blogginlägg är ju ändå rätt så många. Jag som aldrig förr skrivit en dagbok eller så finner nu oerhörd glädje och lust till att dela mina tankar, insikter, tokigheter och visdomen jag själv insuper. Jag tycker faktiskt att Facebook kan vara en stor inspirationskälla många gånger, jag har funnit mycket intressant där allt ifrån föreläsningar, ordspråk, nya vänner och annat fint att ta till sig. Det gläder mig oftast att glutta in där om så bara för ett par minuter då och då.
Idag har jag skrivit mycket här på kammaren. Izabelle sov sött lite mer än 2 timmar och jag skrev och jag skrev, hade knappt ro att ta mig till toaletten eller kaffemaskinen och då är lusten verkligen igång. Det kändes så befriande och lätt, som att dra djupa andetag en krispig dag. Jag vill skriva för att må bra, det är en soulfree-release som jag behöver. Själen är inte helt fri, jag är inte där ännu, ännu några delar av den längtar efter frigörelse – men jag är på väg. Jag tar mina Snigelsteg. Skrivandet är en viktig del i mitt välmående, som de där morgonpromenaderna och yogan. Men jag ser också skrivandet som en del i min framtid, det kan också skänka mig mer tid till att vara hemma med mina barn. Skrivandet kan formas under skoltid och ge oss mer närvaro efter skolan och på lov. Skrivandet är en del i mitt Snigelmammeliv. Det gör mig lycklig och närvarande, det skänker mig mening på flera plan.
Med Maya på ridtur idag… Snigelmammelycka
Mr King
Efter en middag för två i kvällssolen med Izabelle så kurar jag upp i fåtöljen med Stephen King och låter hans erfarenhet och inspiration skölja genom mig. Skrivandet har tagit så lång tid ändå så vad gör väl en kväll till med skrivandet ’on hold’. Bäst att passa på när OS-teven är tryggt avslagen, grabbarna på hockey och Maya sover hos mormor…
… mera Vortex
’Ta aldrig något beslut i ett svagt och negativt tillstånd, ta enbart beslut i ett starkt och positivt tillstånd’ säger man inom NLP som jag är utbildad inom. Det är egentligen samma budskap jag uppfattar när jag tänker på The Vortex, att befinna mig i mitt flöde, mitt sanna och bästa jag, i mina positiva energier när jag går till handling.
Och jag får mig verkligen en tankeställare här och nu om mitt skrivande. Jag har inte alla gånger varit i ett bra tillstånd när jag ska skriva, jag har kanske mått bra innan men ganska snart när jag börjar skriva så kryper negativa tankar fram som sänker mitt självförtroende som ett kanonskott. Tack och lov har jag känt att energiflödet försvunnit även om jag trott att det varit inspirationen som saknats och lämnat det därhän för den stunden. Jag skriver inte när jag inte känner flödet, mitt skrivande handlar om flöde.
Det jag nu lär mig är att jag givetvis först skall befinna mig i The Vortex, mitt flöde och sen börja skriva. Och jag känner genast hur lätt och fri energin blir när jag tänker på att skriva om livet i flödet istället för livet utanför flödet. Jag har levt stor del av mitt liv utanför flödet och jag kan ha det som referensram men om jag ska vara helt sann emot mig själv så är jag inte så mycket för att gnata på om det som varit, jag är mer för att se till att framtiden blir så bra som jag vill att den ska bli och jag har mer att lära för min egen del av att njuta av flödet exakt nu, här idag. Kan hända har jag försatt mig utanför The Vortex när jag skriver och trott att det bästa är att skriva om mitt liv när jag varit utanför den men det ger mig ingen energi. Energin flödar som bara den den nu vid enbart tanken på att befinna mig i The Vortex och skriva om hur det är här. Låt boken få liv härifrån… Jipiiii!
Energiflöde, det är ju det som livet handlar om. Det är ju det allt är. Kärlek. Relationer. Natur. Födelse. Död. Allt är ett konstant flöde av evig energi. Klart min bok skall skrivas utifrån mitt energiflöde, från min egen Vortex ♥
Ps Fattar du ingenting av vad jag bubblar om men vill veta mer så googla Abraham Hicks klipp på youtube 😉 Kram på er!
Lovely Vortex
Jag har boostat mig med flera youtube-klipp från Abraham Hicks idag, jag bara älskar dem. De talar rakt in i hjärtat på mig. Och nu på kvällkvisten återvände jag och fann detta. Tjohoooo, snälla Eva eller någon, påminn mig att se på detta klipp lite då och då om jag flackar med blicken och börjar prata om annat när du undrar om hur det går med mitt skrivande…
Nya frekvenser
Det är en omtumlande tid för mig just nu och jag är glad att jag står med fötterna jordade här på Solduva och är hemmafru mest hela dagarna. Det känns som energierna höjs hela tiden, som att frekvensen blir starkare. Jag känner av den nya tiden. Jag känner att det är en ny väg som visar sig. Jag gör mitt bästa för att stå kvar och vara rotad samtidigt som jag håller mig öppen för att ta emot och åka med. Nu är det ingen återvändo…
En del av det nya för mig visade sig igår då jag var till Siljan för ett medialt arbetet. Det var ingen vanlig seans och sittning som jag är van att anlitas för utan det handlade om andra energier, vill inte säga att de var högre, men de var iallafall starkare för mig. Jag har under några år känt av dessa frekvenser till och från och fått budskap, men inte vetat riktigt varför. Hur jag passar in, vart budskapen ska och hur de ska förmedlas. Men igår la sig en pusselbit, jag fick agera mediallänk och ingå i ett sammanhang som är av stor vikt. Jag ser upp och tackar för förtroendet. Livet är allt bra magiskt…
Skrivarretreat
På något vis var det som att jag hade förberett mig för detta. De senaste 3 blogginläggen var förprogrammerade och jag sa faktiskt till Nogge kvällen innan jag åkte att jag kände sånt flöde att skriva med block och penna. Så när jag kom upp till Siljan och upptäckte att jag glömt datorn hemma på min skrivarretreat så tänkte jag att det är nog precis som det ska. Back to basic liksom. Och alla texterna jag har i datorn skulle väl ligga där ett tag till, huvudsaken var att det flödade fram nya. Kreativiteten är det inget fel på, det flödar… jag önskar bara att något ska flöda klart och att jag ska få ett manusstopp.
Det är som att dagarna vid Siljan formas automatiskt, förutom att pennan glödde så vandrade jag längs stranden, mediterade flera gånger, gjorde Sunyoga, gick till Gammelgården och tog en fika, filosoferade, var till plingplong-kiosken och umgicks med Mustafa, fick healing, åt middag på Sjövillan, vandrade på långbryggan och fick inspiration till yogaretreaten i september. Det är något magiskt med den här platsen och jag är glad att jag ska återvända snart…
Tacksam
Tacksam för den här skrivarstunden och orden som flödat fram…
Mitt skrivande
