Ord på vägen

Aktiv deltagare

För att lyckas med vårt andliga uppdrag måste vi göra allt vi kan för att hjälpa varandra på vägen. Genom att hjälpa varandra hjälper vi oss själva. 

Medmänskligheten främjas inte av att vi ägnar så mycket uppmärksamhet åt oss själva att vi glömmer alla andra. Det betyder emellertid inte att vi ska försumma oss själva, för då har vi till slut inget kvar att ge. 

Din kropp har du inte fått av en slump. Du fick den av de andliga rådgivarna när du hade granskat alternativen i ödesringen och fattat ditt beslut. Den är alltså ingen tillfällighet. Du har fått den i gåva för att vara en aktiv deltagare i livet, inte en åskådare. Vi får aldrig glömma att vi accepterade livets heliga avtal och det innebär att vårt uppdrag här på jorden är av större betydelse än vi själva.

Den överjordiska auktoritet som skapar människans själ är mäktigare än vi kan förstå på vårt nuvarande utvecklingsstadium. Därför måste vi sträva efter självkännedom för att få kontakt med den gudomliga gnistan inom oss. Det enda som kan blockera självkännedomen är vi själva.

Även om du tvivlar på att den andliga vägen är relevant för dig ska du akta dig för att tro att den inte existerar. Varje människa är unik; det är en av de verkligt stora sanningar här i livet. Någonstans längs vägen kan en glimt av den sanningen visa sig för dig, medan en annan människa upptäcker den vid ett helt annat tillfälle.

I allt väsentligt är vi och våra själar ensamma med varandra, men om en människa känner sig ensam beror det på bristande självinsikt. För att lära känna sin själ måste man känna sig själv. 

Att bli medveten om sitt innersta väsen är som att bli förälskad. En vacker dag inträffar något som väcker ditt slumrande inre. Till en början flirtar själen försiktigt med dig, lockar dig att pröva nya vägar som du ditintills bara sett på avstånd. Det undermedvetna ger medvetandet en nästan lekfull beröring – det är detta som först lockar oss att utforska vårt inre.

Ju mer vi längtar efter att förenas med vårt inre jag, desto mer oemotståndlig blir attraktionen. Att lära känna sin själ är som att lova sig själv evig trohet.

Självkännedomens stora fascination ligger i att vi genast känner igen den inre rösten när den talar till oss.

Själarnas öde -Michael Newton

 

Your choice

 

Like a kid

 

Sunyoga

 

Peace & harmony

If there is light in the soul, there will be beauty in the person.
If there is beauty in the person, there will be harmony in the house.
If there is harmony in the house, there will be order in the nation.
If there is order in the nation, there will be peace in the world. 

Chinese Proverb

 

Dansens tid

Allting har sin tid, och vart företag under himlen har sin stund.
Födas har sin tid, och att dö har sin tid.
Plantera har sin tid, och att rycka upp det planterade har sin tid.
Gråta har sin tid, och att le har sin tid.
Klaga har sin tid, och att dansa har sin tid.

Bibeln, Predikaren 3:1

 

Vibrerar av livsenergi

Jag bara måste visa ett till videoklipp till med Abraham…

Det är många som säger till mig och även skriver att de beundrar mig för att jag går min egen väg och har modet att leva det liv jag vill leva. Livet som Snigelmamma och med skrivandet, yogan och nu dansen.

Det här ljudklippet visar på något som jag verkligen tror på. Jag tror helt ärligt att det är sant att livet är till för att njutas. Jag tror att det finns oändligt med livsgåvor för oss att ta emot när vi väl öppnar upp famnen. Jag tror att livet är gott. Jag tror verkligen att jag är mer än värd att leva det liv jag vill leva och göra det mitt hjärta älskar. Jag är mer än värd det, jag är skapt för det. Det är min uppgift i det här livet. När jag lever det livet jag mår bäst av att leva så vibrerar hela mitt väsen av livsenergi och det är den enda sanna energin.

 

 

 

I´m in the Vortex

 

Magic inside

 

Släpp ut lyckan

Det är så härligt att leva nu, leva i den här kroppen, i den här tiden och uppleva det här skiftet. Skiftet då vi inser att vi är mer än det vi kan se, inser att vi är något större, en del av alltet.

För mig personligen så innebär den här nya tiden ett lugn. Jag känner mig trygg med att jag är där jag ska. Jag känner mig mer och mer tillfreds med mig själv. Förr klädde jag på mig rockar och kläder för att passa in, gömma mig själv i en tro att jag skulle se ut och bete mig som alla andra. Nu klär jag av mig, jag klär av mig naken, som Eva Dahlgren sjunger. Jag är så nyfiken på vem hon är hon här inne, det är som att öppna paket på julafton, i ren iver och förväntan på något fint och uppskattat. Hon som gömmer sig här inne är en gåva till mig själv. Vem vet, hon kanske är en gåva till fler.

Hur som är jag säker på att Gud har skapat mig alldeles perfekt som jag är, naken. Och jag behöver inte klä mig för att passa in och vara till lags. Den viktigaste personen att bejaka och behaga är jag.

Kommer ihåg hur det var nyss, för några år sedan då jag fokuserade mitt allt på vad som jag ville ha in mitt liv. ’Kläder’ att ta på mig och tron i att bara jag fick det jag önskade mig skulle lyckan flyga in som en fjäril på axeln.

Nu tänker jag mer på vad som vill ut. Vad kommer att flyga ut där inifrån när jag väl klär av mig och öppnar upp. Paketet som jag håller på att öppna upp blir mer och mer rörligt ju mer kläder jag kastar av mig. Jag har faktiskt en känsla av att det är en lycklig fjäril som är på väg att dansa ut.

Jag minns mina ’The Secret-listor’, på upplevelser, känslor och saker jag önskade attrahera. Här om kvällen skrev jag en ny lista och den såg ut så här…

 

Jag vill dansa min dans

Jag vill dansa skratt

Jag vill dansa ut kärlek till familjen, trygghet, lycka, glädje, skratt, hälsa

Jag vill dansa fram min perfekta kropp

Jag vill dansa fram mitt ljus, mitt andliga ljus

Jag vill dansa fram kreativitet och företagsanda

Jag vill dansa ut ord som blir texter som blir böcker

Jag vill dansa mig till framgång

Jag vill dansa fram min livsväg

 

 

Sök innehåll