Ord på vägen
Going to do
I did what I said I was going to do
Affirmation
Jag avser att leva i den sanna gudomliga energin
Best advice
The best advice we will ever give won’t be written or spoken
it will be in the example of how we live our lives
Bill Phillips
Änglakort
Learn and grow from your challanges,
but don´t let them stop you from your devotion or spiritual path.
St Therese of Lisieux
Följ dina drömmar
Albert Einstein
I didn´t arrive at my understanding of the fundamental laws of the universe through my rational mind
Albert Einstein
White Eagle
Det är flyktens ande vi vänder oss till – friheten att bäras upp av det som inte kan ses. När den unga örnen lämnar sitt näste för första gången litar hon på att luften kan lyfta henne, att den kommer att bära henne och att den kan föra henne varhelst hon önskar flyga. Hon har ingen anledning att tro att luften ska göra detta, men hennes instinkt säger henne att så är fallet. Hon har levt sitt liv med benen i nästet, på klipporna.
Örnen hade ingen anledning att tro att hon skulle vara utom fara när hon kastade sig ut. Och ändå tog hon steget ut i luften, ut i solskenet; och se på henne nu, hon fann en frihet och en styrka och en elegant skönhet som hon inte visste att hon ägde.
Du är där. Solskenet i det som inte kan ses signalerar åt dig att hoppa.
Du har ingen anledning att tro att du kommer att skänkas friheten i luften snarare än att störta mot marken, men din tro säger dig att så är fallet. Du har verktygen. Du har vingarna. Du har den milda vinden. Vad mer väntar du på? Väntar du på att bli gammal där du står på din klippas kant och tänker att detta är allt som livet har att erbjuda? Vi i ljusets tempel finns där som stöd för dig; vi säger att du har blivit tillräckligt gammal. Det är dags att ta språnget in i ljuset, utan att veta mer än du redan vet, för ur den tillitens handling föds all kraft. Den föds inte förrän du tar språnget.
Så vi ber dig att breda ut dina silvervingar, leda med ditt hjärta och kasta dig mot himlen. För himlen kommer att fånga dig och bära dig till okända universum.
Jonette Crowley – Örnen och kondoren
Unik
Jag är unik. Det finns ingen i hela världen som jag.
Sedan tidernas begynnelse har det aldrig funnits en sådan som jag. Ingen har mitt leende. Ingen har mina ögon, näsa, hår, händer, röst. Jag är unik.
Det finns ingen med min handstil.
Ingenstans finns det någon som har min smak, varken vad gäller musik eller konst. Ingen uppfattar saker som jag.
Aldrig någonsin har det funnits någon som skrattar som jag eller gråter som jag. Och det som får mig att skratta och gråta kan aldrig framkalla likadana skratt och tårar hos någon annan.
Ingen annan reagerar på situationer som jag gör. Jag är unik.
Jag är den enda i hela skapelsen som har just mina förutsättningar. Visst, det kommer alltid att finnas någon som är bättre på något som jag är bra på, men ingen i hela universum som kan nå upp till den kvalitetsnivå som mina talanger, idéer, känslor och förmåga utgör. Som ett rum som är fullt av musikinstrument; somliga kan spela alldeles utmärkt på egen hand, men ingen kan övertrumfa en hel symfoniorkester när alla spelar samtidigt. Jag är en symfoni.
Genom hela evigheten kommer ingen någonsin att se ut, tala, gå, tänka eller göra som jag. Jag är unik. Jag är sällsynt. Och när det gäller sällsyntheter – däri ligger ett stort värde.
Tack vare mitt stora, sällsynta värde behöver jag inte försöka härma andra. Jag accepterar, ja, jag hyllar olikheterna.
Jag är något alldeles särskilt. Och jag börjar inse, att det inte är en slump att jag är det. Jag börjar inse att jag blev skapt så här av en anledning. Det måste finnas ett jobb för mig som ingen annan kan göra så bra som jag. Av alla miljontals som söker jobbet är det bara en som är kvalificerad, bara en har den unika kombinationen av det som krävs.
Den personen är jag. Därför att jag är UNIK.
Går miste om
Washington DC, en tunnelbanestation en kall januarimorgon 2007.
En man med violin spelar Bach i en timme.
Under den timmen passerar ca 2000 personer.
Efter 3 min spelande uppmärksammar en medelålders man musikanten och drar ned tempot i sina steg. Han stannar några sekunder och fortsätter sedan vidare.
Efter 4 min:
Violinisten får sin första dollar. En kvinna kastar myntet i hans hatt utan att stanna.
Efter ca 6 min:
En yngre man lutar sig mot staketet och lyssnar en stund, men tittar snart på klockan och går vidare.
Efter 10 min:
Ett barn i 3-årsåldern stannar, men modern drar honom vidare. (Flera barn stannade men blev utan undantag omgående ivägsläpade av sina föräldrar)
Efter 45 min:
Violinisten har spelat oavbrutet. Endast 6 personer har stannat för att lyssna en kort stund.
Ett 20-tal personer har lagt pengar i hans hatt, men de flesta utan att sakta in. Violinisten fick ihop 32 dollar sammanlagt.
Efter 1 h:
Musikanten slutar att spela och det blir tyst. Ingen lägger märke till att han slutar, ingen applåderar.
Sanningen:
Musikanten som spelade är Joshua Bell, en av världens främsta nu levande violinister och musiker. Han spelade några av Bachs mest krävande stycken på en violin värd 3,5 milj dollar.
Två dagar tidigare spelade Joshua Bell för utsålda hus i Boston, biljetterna kostade i genomsnitt 100 dollar.
Detta är en sann historia. Joshua Bells inkognitospelning på T-banestationen organiserades av Washington Post, detta som en del av ett sociologiskt experiment om perception, smak och människors prioriteringar.
Man ställer frågan: ”Lägger vi överhuvudtaget märke till skönheten i en vardaglig miljö vid en opassande tidpunkt? Stannar vi till för att uppskatta skönheten? Känner vi igen en talang i ett oväntat sammanhang? Hur många av oss går på fina koncerter och betalar dyra pengar för något vi inte har vett att uppskatta?”
En slutsats i mängden:
Om vi inte väljer att stanna till när en av världens bästa musiker spelar några av världens bästa stycken på ett av världens finaste instrument….
hur mycket annat går vi inte miste om?
Strutsar
Var ut till Sahlins Struts igår och träffade dom här sköna typerna.
Visst ser dom lite härligt förvånade ut…?
Upptäck dig själv och dina gåvor.
Din gåva är att uppskatta dig själv och dina förmågor.
Här handlar det om att inte fokusera på andra och deras förträfflighet utan se vad du själv kan.
Djurens Språk – Solöga