Personligt
My happiness
Happy paus
Det är stor skillnad på mig nu mot förr. Då hetsade jag upp mig och oroade mig för det mesta som skulle komma, vardagligt som speciellt. Jag slukade energin i förskott och höll uppe farten för att inte känna att reserverna var slut. Nu lever jag i det, det som är, vad som. Upplever inget som tycks oroa mig nå längre även om sinnet gnager på så känns inte oron i kroppen på samma sätt som då. Jag finner frid i det mesta, dammsugning, matlagningen som sker två gånger per dag, handling, tvätt… jag bara gör och är. Förr gjorde jag och led, trätade och önskade mig något annat. Nu gör jag och känner mig tillfreds med det som är, vad det än må vara.
De senaste dagarna har energin varit låg, jag känner mig trött. Jag boostar på lite extra med blutsaft, stärkande smooties och grönsaker, för att inte nämna bra fett som olivolja och linfröolja. Annars låter jag det vara som det är, jag accepterar att jag är trött, dammsugaren får stå kvar i städskåpet och jag passar på att vila när tillfälle ges… precis just nu faktiskt, eftersom Izabelle sover middag och barnen är i skolan.
Blessing
Känt en längtan hela dagen till kvällens Oneness Blessing. Den fyller mig med givetvis, inte bara med blessing utan också med mening. Budskapet som vi fick under deeksha på distans var Well, jag drog ett kort ur Birkan Tore’s Deck of intuitive answers.
Well
This situation is deeper than it appears. Feelings and memories you´ve suppressed may come up or could be causing this situation. Don´t be afraid to look deeper. Subconscious mind.
Deeksha på distans
Tisdag 4 juni l kl 21.50-22.00
Förbered dig 5-10 min innan genom att sätta dig skönt tillrätta, du kan tända ljus och sätta på någon rofylld musik. Om du önskar ber du i ditt hjärta om en intention just för Dig med deekshan (alltså inget du behöver uttala till mig eller ngn annan, utan en medveten bön i ditt hjärta).
Jag förbereder mig på samma vis och skickar deekshan via min intention och det gudomligas närvaro kl 21.50-22.00. Efteråt kan du avsluta med att ligga ner i Savasana (ligga på rygg) och vila. Fyll hjärtat med tacksamhet till det Gudomliga som verkar i Dig och i oss alla ♥
Önskar Du ta emot deekshan så skicka mig ett mail, sms eller skriv här nedan i kommentarsfältet (innan kl 21.30, sedan börjar jag förbereda mig) så tar jag med dig i min intention. Du kan också begära att få gå med i Facebook-gruppen: Oneness Blessings with Savita för att ta del av alla tillfällen och även anmäla din medverkan.
mail: mail@sofianorgren.se
Onenesskväll
Välkommen till sista Onenesskvällen som jag arrangerar inför sommaren. Idag, söndag den 2 juni kl 18.00.
Här finner du mer information.
Mammadag
Min mammadag blev helt fantastisk, vi åkte till Ängelsberg och gick på tur i Skulpturparken. Jag älskar verkligen Ängelsberg (stavas även Engelsberg), vet inte varför men antar att ni som varit här förstår vad jag blir så fångad av. Jag lägger ut lite bilder och vill varmt rekommendera en utflykt hit i sommar, det är magiskt. Vi stannade även till i Fagersta och badade (läs: Maya och Izabelle) och hängde vid sjön och såg på de otroligt coola människorna vid Fagersta Cable Park, här finns en härlig badplats med vattenrutschkana, lekpark, minigolf och så dessa häftiga ’surfare’. Någonting för de flesta i familjen med andra ord, hit var alla av oss eniga om att vi återvänder i sommar.
Stanna upp
Dagen bjuder på en överraskningstur med familjen, en kombo av (försenad) morsdagpresent och firad bröllopsdag (imorgon har vi varit gifta i 12 år). Barnen är ivriga och jag är nyfiken. Idag ska jag verkligen stanna upp och lukta på blommorna…
Om du hastar genom livet, ser du kanske målet i fjärran, men inte blommorna längs vägen.
Kinesiskt ordspråk
Leva av
På tal om Leva av, så är den elva dagar långa Välståndsprocessen nu till ända. Jag brukar bäva för långa dagliga ceremonier men till min förvåning gladdes jag varje dag åt denna, det kändes till och med tomt när den var över och jag funderar på att fortsätta på något eget vis bara för att uppleva den fina närvaron i stunden.
Jag har redan märkt av att processen fungerar, på flera sätt, i litet och stort. Min högsta önskan är att jag ska slutföra mina manus till böckerna och skicka dem till förlag. Jag har rannsakat mig själv och mina intentioner grundligt under dessa dagar och jag vill inget hellre än jobba hemifrån, vara nära till hands till familjen. Jag är som lyckligast när jag står i köket, kastrullerna puttrar och jag hör lek och skratt hos barnen och deras kompisar. Jag trivs hemma. Jag är mer än nöjd om jag kan få fortsätta att jobba hemifrån med skrivandet som bas och krydda mitt arbetsliv med yoga, Oneness och resor.
Jag påminner mig alltså om att jag inte behöver be om någonting just nu, jag har allt jag kan önska, jag lever det liv jag vill leva. Däremot ber jag om förmågan att tacka varje dag, tacka för allt jag redan har. Jag tackar för att jag har massor att leva av, underbara människor att leva med och massor att leva för.
Tack Tack Tack
Leva
Träffade några insiktsfulla människor härom kvällen, en kväll som gav efterdyningar iform av djupare inre sikt. Jag älskar att kontemplera och fundera, att vända och vrida på livets gåtor i hopp om att se dem klarare. Det är närande att träffa andra likasinnade också, det kastar ljus och lyster åt vinklar som jag kanske ännu inte upptäckt eller gett sken åt på samma sätt.
En av männen berättade om vikten att bygga tre fundament i livet och att vi tyvärr oftast bygger som mest på bara det första av dem.
- Leva av
- Leva med
- Leva för
Leva av, vi behöver alla någonting att leva av. Vi har ett behov av att äta, kläder, hem, sömn. Vi har alla behov av en sorts nivå av välfärd.
Leva med, vi behöver alla någon att leva med. Vi har behov av ett ingå i ett sammanhang, en familj, en gemenskap, en sammanhållning. Enligt honom är vi flockdjur och mår som allra bäst när vi får tillhöra en flock och även bidra till denna.
Leva för, vi behöver alla något att leva för. Vi har behov av att känna mening. Känna oss meningsfulla. Jag tänker på gemenskapen vi alla har behov av att tillhöra, att vi där också finner en plats att fylla. Att ha ett värde i det stora. Känna sig behövd.
Mannens synsätt påminner mycket om Anthony Robbins Human needs och givetvis Maslows behovstrappa. Oneness talar om att vi mår som bäst när vi balanserar det fysiska, psykiska och själsliga planet. Och gödslar vi för mycket på det fysiska (materiella) så sänks automatiskt de andra två. Medan det genom ögonen på människor med väldigt litet materiellt välstånd kan lysa av starkt av den själsliga närvaron. Det känns som många av oss här i väst är ute och jagar fel saker, fyller på fel förråd. Större bil, nyare telefon, fler plagg och saker istället för att stanna upp, kanske till och med skala av och se vad som blommar fram då, inifrån. Låta själen fylla vårt förråd, vårt tomrum.
Det gör i alla fall mig levande och fyller mig med mening. Jag ber varje dag om förmågan att öppna mig för själen. När jag är i kontakt med själen känner jag hur jag verkligen lever. Det gör mig levande, lev-ande.
Hälsorapport
Inspirationen flödade under vår Stockholmsutflykt i måndags och jag blev påmind om massor av nyttigheter, som att tugga maten väl och att inte dricka vatten till maten utan däremot emellan måltiderna. Och givetvis dricka mer silverthé, bara kokt vatten – pure and fine. Så till middagen dukade jag upp skålar med raw food, min egen simpla variant, rent och avskalat, det vill säga var sak på sin plats. Har märkt att det är ett bra sätt att även få barnen att äta mer av det färska och nyttiga. Skålarna får stå framme och de kan knapra och smaska som de vill.
Det går bra för mig att leva sunt. Min sista last, den stora, är kaffet. Men jag är medveten om att jag dricker för mycket och jag vet att jag kan sluta om jag vill, det är just det att jag inte vill… ännu. En dag kommer beroendet av kaffet klinga av lika lätt som sockret, brödet, köttet. Jag känner det, jag vet att det är på väg. Intresset och laddningen börjar avta. Jag litar till att själen och kroppen tar hand om det. Jag tror mig inte kunna sluta beroenden med sinnet, eftersom jag ser det som så att beroendet sitter i sinnet och inte i kroppen. Jag litar till kroppen, det är min bästa vän och min sanna spegel – själens spegel. För mig funkar det bäst när jag erkänner mig maktlös och kapitulerar inför det högre medvetandet, själen. När sinnet styr så kämpar jag och lever i min egen inre konflikt. När själen råder så uppstår harmoni och saker och ting formas lätt och smidigt, även nya sunda beteenden, det sker ansträngningslöst.
