Personligt
Vilken (inre)resa!
Så innerligt tacksam för min resa till Indien och Oneness University…
Indien igen…
Äntligen, vill jag skriva även om jag kom hem därifrån i november. Vet inte vad som händer med tid och rum, de är inte detsamma nå längre för mig, jag bara upplever det som är och just nu är det en glädje att återvända. Jag längtar efter fördjupning. Jag längtar efter än mer närvaro med mig själv, alltså med min själ, det Gudomlig inom. Jag har mer att knyta an till, det känner jag. Resan är lång och alldeles underbar och även att lämna det gamla kvar, illusionen av vad som är jag. Trots att sinnet uttrycker sin upplevda smärta så vilar en frid blandat med bubblande glädje där bakom (här inom), det sanna av vad som är jag är här och är min trogne reskamrat. Genom den här resan, genom livet och alla liv i evighet. Så enkelt är det, så har det alltid varit. Vi är det som finns kvar bortom kroppen, tankarna, personligheterna… varför vänta med att upptäcka den skatten när vi kan upptäcka det idag.
Jag har upptäckt det. Jag känner det. Jag vet det. Jag vill ha mer. Jag leka, upptäcka, uppleva mer av min själ. Så den här resan åker jag med öppen famn och tar emot det som ges till mig i full tillit att allt är som det ska och allt är bra. Bättre än jag anar…
Ps Bloggen tar ett litet uppehåll, åter runt den 9 mars… Om Shanti
Reportage
Det är gott att uttala sina drömmar, känns som jag blev besvarad liiiiite grann på min dröm idag när jag blev uppringd av en tidning som vill göra ett reportage om mig. De hade fått flera tips om mig till tidningen och även läst om mig på min hemsida/blogg. Intervjun blir av i sommar. IiiiJipiiii vad skoj!
Tack Universum och ni änglar som viskat sött om mig ♥
Nästa awakeningkurs
6-7 april kommer nästa Oneness Awakening att vara, den här gången vid den läkande källan vid Sätra Brunn. Jag är då hemkommen efter två veckor deepeningkurs på Oneness University och är säker på att jag har än mer kunskap och närvaro att dela med mig av. Har du frågor eller funderingar kring kursen så kan Gunilla Persson besvara dessa medans jag är i Indien. Hon har deltagit på Oneness Awakeningkursen i december och är initierad Deekshagivare, hon berättar gärna om sin upplevelse av Oneness Blessing och den nya tiden.
Gunilla Persson mobil: 076-204 61 15 mail: gunilla.p@gmail.com
Efter den 8 mars är jag tillbaka och kan nås för frågor och anmälan: 070-559 29 50 mail:mail@sofianorgren.se
För mer information om kursen kan du läsa här.
More Mooji
I en annan av mina drömmar tar jag med familjen till Indien och besöker Mooji.
Love him! Har du inte lyssnat till honom än, ge ett youtubeklipp med honom 5 min och du förstår vad jag menar – pure love ♥
Tomma blad…
Vad bubblar inte upp till ytan om inte än mer skrivarlust. Jag skyndar mig att göra iordning två tomma anteckningsböcker som får följa med till Indien, helt säker på att det kommer gå åt fler. Jag får köpa mig någon till på Arlanda.
Största delen av Deepeningkursen är i mauna (tystnad) och om jag känner mig själv rätt (vilket jag inte alls är säker på att jag gör egentligen, upptäcker nått nytt i djupet av mitt inre varje dag) så kommer kreativiteten flöda.
Den har liksom flödat förut, här är bara några av de välfyllda böckerna och så ligger det ungefär 50 dokument i datorn. Skriva det kan jag, det älskar jag, nu ber jag om modet att slutföra projekten också… eller så börjar jag väl på nått nytt, haha! Nåväl, allt är som det ska. Jag mår väldigt bra av att skriva, om så bara för dammråttorna.
Skatan förgyller den ena, en teckning från Maya. Och på den andra vecklar en Silvertärna ut vingarna i himlen.
Silvertärna
Du kan uppnå det resultat du önskar.
Din gåva är att vara målmedveten.
Djurens Språk
Solöga
Fast i mina drömmar blir jag kontaktad av ett förlag som säger; vi har förstått att du har så många böcker liggandes och vi älskar din personlighet och det du förmedlar, kan vi få publicera dina böcker, de du har och de kommande. Vi tror på Dig!
Gammal skåpmat
Inser att jag inte har så mycket vettigt att dela här på bloggen just nu, samlar fokus till packningen med allt vad det innebär, har fortfarande lite fix kvar inför resan till Oneness University. Det pirrar skönt i magen när jag tänker på det… både med glädje att återvända och fördjupa min inre resa men också lite pirr att lämna familjen såklart, att vara utan barnen så länge (16 dgr).
Mitt gamla mönster (prägling) säger att mammor är hemma, åtminstone tills barnen flyttat hemifrån av sig själva. Sen om inte man behövs så intensivt så kan man säkert göra lite kortare resor då fast allra helst ska man stå standby ifall uti även när de blivit vuxna.
Jisses, jag skrattar nu åt min illusion. Herrejösses vad den präglingen har format mig, tack och lov att jag nu genomskådat eländet. Jag kan inte förändra det, det är gamla tankemönster som mal och mal. Jag bara vet nu (har alltid vetat i mitt hjärta) att de tankarna inte är sanna. De är inte ens mina. Vi är inte våra tankar. Vi är bortom dessa. Vi kan välja om vi vill falla till föga för dem eller bara betrakta dem eller så kan man göra som jag, låta dem surra och ta med dem på resan till Indien ihopp om att vi skiljs åt där. Men det är inget jag kan göra nått åt. De är kvar så länge de vill surra på. Jag tänker åtminstone njuta av mitt liv ändå och låta det formas av annat än gammal skåpmat som jag ätit mig mätt på.
Inte mina tankar
”Alla dina tankar, det du säger, det du gör, händer automatiskt. Du är inte alls inblandad. Det är en illusion att tro att du är inblandad. Det är en illusion att tro att du är den som gör nånting, att du tänker, att du talar, att du agerar. Allt händer automatiskt. Att det finns någon som gör något är en illusion.”
Lära för februari
Sri Bhagavan
Och här förklarar Eckhart Tolle samma sak, att vi inte är våra tankar.
Smitta
Var till Leo Hirvelä på hypnos igår. Har tänkt länge att jag skulle gå till honom för en hypnossession men det har inte känts aktuellt förrens nu. Något gammalt har svept upp till ytan och jag har känt av det starkare den senaste veckan, så nu var det läge.
Hypnosen var jättefin, jag kom lätt ner i tillståndet och Leo var trygg och lugn. Efter en timme var jag klar och den timmen bjöd på en fantastisk resa med minnesbilder och fysiska och känslomässiga spänningar som frilöstes. Jag for hem i ett helt annat tillstånd än när jag kom. Fri. Säkerligen därför jag slocknade som en stock i soffan. Både jag och Maya somnade i famn på varandra under melodifestivalen igår.
Om vi har tur så har magsjukan lämnat huset och vi kan låta oss smittas av Kickan Karlssons Kraftkort Glädjesmitta istället. Nog för att det går att vara smittad av dessa samtidigt men krafterna är liksom inte de samma i en magsjuk kropp.
Ber om kraft och glädje till familjen idag!
Avslagen
Tänkte bara sticka in här på bloggen och säga att allt är som det ska, även (som oftast) när det inte är som jag tänkt. Den inre processen inför Indienresan nästa vecka gör mig lite avtrubbad från omvärlden, avtrubbningen från yttre intryck gör att jag blir än mer observant och skärpt för den inre, så det är där jag är och iakttar just nu, i mitt inre.
Magsjukan har svept in i familjen också. I allafall var den i Maya igår och nu känner vi oss lite klena både jag och Nogge, så rent fysiskt känner jag mig offside också.
Helt säker på att allt är som det ska med mig, jag ska tydligen dra mig och undan och vara för mig själv, vara med familjen. Processen är i gång. Jag känner tillit till att krafterna samlas någon dag så jag kan fixa iordning allt inför resan och att jag kommer vara frisk innan jag beger mig iväg.
Jag vilar lite så länge…