Har fått näring via en reunion av höstens Release Your Beauty-grupp som möttes igårkväll över en ljuv soppa hos Pernilla på PS Life is Good. Vi mumsade, talade, delade, skrattade och toppade det med några tårar för att avsluta med Oneness Blessings. Åkte hem fylld av tacksamhet och balanserade upp med ett avsnitt Svenska Hollywoodfruar, älskar det programmet. Kan absolut inte säga varför, det är bara en av mina personligheter som loooove it!
I reklampauserna läste jag mail och tog emot anmälningar både till vårens Yogagrupp och Oneness Awakeningkursen i februari, vilka båda nu är helt fullsatta. Det är en ovan känsla att få fullsatt och fylla på namn på återbudslistan, ovan men alldeles fantastiskt härlig på samma gång. Jag har bett om gåvan att få dela med mig av Oneness och givetvis levererar Universum mina önskningar. Jag vilar i tacksamhet över att allt är omhändertaget.
Återvänder till samma tacksamhet denna morgon när en av mina nära speglar mig till rena förskräckelsen. Jag stannar, möter, gråter och kapitulerar i det jag behöver se, som givetvis inte alls handlar om denne vackre människa utan just tackvare denna vackra människa så får jag se ännu ett av mina sår. To See is to be Free, säger Onenessläran. Jag ser. Jag gråter. Jag skriver. Och jag läker. Allt är Gudomligt väglett och allt är som det ska.
Tack Tack Tack
The greatest act a human being can learn is the act of
’Seeing what going on inside’
Sri Amma Bhagavan
Haft några underbara dagar, nog för att alla dagar kommer med någon fantastisk gåva – alltid, men just dessa har varit stillsamma och närvarande med fokus på familj och barn. Det är viktigt för mig att stänga av bruset i form av dator och Iphone och vara mer här och nu i mammarollen. Samtidigt som jag gärna fyller på med inspiration och sänder min egen däremellan på Facebook och blogg, jag ber dock om att de inte ska sammanstråla de två, det funkar inge bra för mig att vara out-there och vara mamma samtidigt. Jag ber om balans mellan mammarollen – min egen tid, bara för mig, tid till reflektion – tid till ”nätmingel” av alla de slag. Det ska inte vara nå svårt, det blir som man önskar och ber. Var sak har sin tid, som de äldre brukar säga.
Här kommer lite bilder från helgen…
Resultatet efter pysselstunden hos Ylva och hennes familj. Vi var dit bjudna på lunch i söndags hela familjen och fick äran att botanisera i Ylvas skaparatelje. Kanske framgår vilken som Nogges och vilken som är min, bästa jag tillägger att det är änglar vi gjort.
Under söndagkvällens deeksha via distans så var altaret (altaret som Maya dekorerat med kristaller och dalahäst) även prytt med mina nya Silver Padukas från Oneness University. Så tacksam till Mattias som ombesörjt hemtransport av dem från Indien. Ps De pyttesmå Padukasen är i bild, de står numera tryggt på de stora (stl 37).
Bästa Yogastunden på länge var igår då jag fick dela Yogan med ett gäng Hockeykillar som visade sig vara naturbegåvningar även inom mindfulness. Om Shanti
Det har fullkomligt exploderat energi och kreativitet med det nya året, det lär hålla i sig minst 11 månader till att döma av numerologin. Och eftersom det bara är två dagar kvar på jullovet så tänker jag lägga skrivande, teknik, blogg och facebook åt sidan tills på tisdag, med undantag för att ta emot anmälningar till Oneness Blessnings (deekshan jag ger på distans) imorgon kväll, för att vara mer närvarande med mina barn. Jag märker och hör att de ropar se mig, och jag själv vill inget hellre än att se dem, röra vid dem och lyssna till dem. Så bloggen läggs nu åt sidan några dagar…
Om Shanti
Åkt iväg på ett skrivardygn till Gävle, i bilen på vägen hit blev jag uppringd av Ingrid Berndtson och fick en intressant Numerologisk läsning för 2013. Hon påtalade vikten av att jag kommunicerar i skrift, använder mitt intellekt och hur stort behov jag har av att vara ensam för att finna inspiration och möta min andlighet mfl träffsäkra förklaringar om mig, min livsväg, mina egenskaper och tillkortakommanden. Så jag fick verkligen mycket bekräftat om vart jag är och vilken väg som ligger framför mig.
Satte mig i lobbyn med en dubbelespresso och började påta i texterna. Blev förbryllad och förvirrad. Blandade ihop två texter, började läsa det jag skrivit, tappade mod, tro och hopp… tills jag släppte min föreställning om att jag skulle skriva och mer fokuserade på att jag håller på att färdigställa texterna, texterna som kanske blir böcker. Släppte författarrollen och gick in i läraren. Om jag nu hade en grupp människor framför mig, eller en människa framför mig som var intresserad av det jag funnit, vad skulle jag berätta då? Vem berättar jag för? Och vad vill jag berätta? Vad finns det att lära ut?
Nu bubblar sockerdrickan igen, det bara flödar. Kanske inte så mycket på pappret som jag förväntat mig men är det nått jag verkligen vill lära ut så är det just att släppa förväntningarna och föreställningarna på hur livet ska vara och vad jag själv ska göra eftersom livet handlar om att acceptera och möta. Möta det som är precis just nu, med eller utan text på pappret, skrivkramp eller skrivarflöde, klarhet eller förvirring, glädje eller vånda. Bara acceptera, utan att döma. Vem vet, kanske ett av kapitlen i boken kommer heta just: Släpp förväntningarna.
Oneness Blessing
Söndag den 6 januari kl 21.30-21.40
Förbered dig 5-10 min innan genom att sätta dig skönt tillrätta, du kan tända ljus och sätta på någon rofylld musik. Om du önskar ber du i ditt hjärta om en intention just för Dig med deekshan (alltså inget du behöver uttala till mig eller ngn annan, utan en medveten bön i ditt hjärta).
Jag förbereder mig på samma vis och skickar deekshan via min intention och det gudomligas närvaro kl 21.30-21.40. Efteråt kan du avsluta med att ligga ner i Savasana (ligga på rygg) och vila. Fyll hjärtat med tacksamhet till det Gudomliga som verkar i Dig och i oss alla ♥
Önskar Du ta emot deekshan så skicka mig ett mail, sms eller skriv här nedan i kommentarsfältet (gärna innan kl 21.00, sedan börjar jag förbereda mig) så tar jag med dig i min intention.
mail: mail@sofianorgren.se
sms: 070-559 29 50
Namaste Savita
Nu är jag igång igen, passar på när Izabelle sover och barnen leker med kompisar…
Känner mig som en skakad champangeflaska på nyårsafton där korken precis har flugit mot stjärnhimlen, det bubblar ord ur mig och inspirationen bara flödar.
Med det otroliga stödet av min kära make så har jag lyckats skriva flera timmar i eftermiddag. Jag satt på sängen och skrev och skrev, ibland i sällskap av barnen men oftast ensam. Oscar var till och med upp och frågade mig om jag ville ha fruktsallad, sen skuttade han nerför trappen och började beskära och kom stolt upp men en skål efter en stund. Vilken lycka!
Vet inte vad det ska ta vägen, känns lite läskigt när jag läser det jag skrivit. Vet att man inte ska läsa det man nyss skrivit, det står i alla skrivarböcker som de ’riktiga’ författarna har skrivit. Där står det också att man helst ska skämmas lite över texten, känna sig lite avskalad och naken. Det gör jag nu, känner mig blottad, fast ingen läst. Pirrar i magen, som om jag luktat på den där champangekorken i alla fall.
Kreativiteten har fått liv, jisses vet inte vad som sker men det bara pumpar livsflöde i hela mig och jag kan (och vill) inte annat än hålla i hatten och enjoy the ride… morgonens skörd ser ut som så att;
Jag bokat in mig för en hotellnatt för att skriva vidare på min bok (den av dem alla som ligger främst i pipeline). Jag försöker fånga tillfällen här hemma mellan husmodersbestyren men lyckas inte hålla flödet uppe hela tiden och få ner alla tankar och idéer när de kommer. Nu vill jag bara åka iväg och tömma hur mig. Tömma, låta det flöda och bara skriva på.
Jag får ingivelser ibland och en god egenskap jag har (tycker jag själv) är att jag inte stannar upp och analyserar utan bara följer. Så vips här om kvällen så gick det iväg ett mail till Umasankar (min kära guru, mästare och vän) i Indien där jag erbjöd mig att komma till Universal Peacecenter (deras Ashram) i Lachipur (hans hemby) och hålla en Oneness Awakeningkurs för byborna, utbilda dem till deekshagivare. Givetvis helt gratis, det är min gåva till dem. Jag har så länge längtat efter att bidra på något vis, ge tillbaka, och det här kändes bara helt rätt.
Och svaret jag fick imorse från Umasankar får mitt hjärta att sjunga: Good Pal. You are verymuch welcome. Universal Peace Centre is your, our, everybodys centre. So you are welcome to your home.
Nu är tanken att kombinera min resa och vistelse där med 3 dagars Yogaretreat, för er som önskar att följa med och 2 dagar Oneness Awakeningkurs. Min ambition är att göra denna resa under 2013 och allra helst redan nu innan sommaren.
Även en Yogaretreat vid Mälardalen är planerad 17-19 maj, jag återkommer snart om den ljuva platsen för denna (inväntar en offert från gården jag önskar förlägga den på) samt så planerar jag vidare för kommande Oneness Awakningkurser under året.
Tjohoo vilket spännande år som är här. Det känns som det kommer mycket mer än så. Jag är så lyckligt lottad som får leva det liv jag önskar leva. Livet är magiskt. Tack! Tack! Tack!
Jag ser hur mycket som har skett sedan jag kom i kontakt med Oneness i somras och ser mer min resa till Indien i oktober som att det var där det nya började för mig. Det nya har börjat manifesteras i mitt liv sedan dess när jag släppt taget om gamla värderingar och trossystem om mig själv och börjat vibrera i samklang med den jag är.
Nu vilar jag återigen i att allt är omhändertaget, att allt är som det ska, allt är bra. Istället för som många gånger förr varit orolig över framtiden, låtit den oron ta kontroll över saker och ting och planera för en trygghet.
Åhhh, så knasigt tänker jag nu. Låtit oro vara vibrationen när jag planerar för en framtid… som således blir fylld av oro. Ta kontroll över något som redan är omhändertaget, vilken ansträningning, inte undra på att jag varit trött.
Nu vet jag att när jag försöker strukturera och planera för framtiden så är jag i mitt lägre jag eftersom jag vet att själen, mitt högre jag, inte kan planera, den bara är, den är i samklang med allt, med hela universum. Den är en ton, en vibration, en energipuls som är jag och när jag tonar in på den så bara vet jag vem jag är, jag är ett med skapelsen, jag är själva skapelsen.
Som jag ser det finns det inget att planera och framför allt inte göra, jag behöver bara vara här i full kontakt och samvaro med själen, då vet jag vad som vill skapas genom mig, då vet jag vem jag är, då vet jag mitt bidrag till världen. Vibrationerna av mitt sanna jag sänds och pulserar genom hela Universum och allt visar sig vara omhändertaget. Människor kommer till mig och jag visas till dem jag behöver, texter flödar genom händerna, orden talar ur min mun, hjärtat sjunger av kreativitet… det är då jag börjar skapa – inte förr.
Det är stor skillnad på att genom sinnets kontroll (som alltid är baserat på en lägre vibration, som oftast en underliggande rädsla) planera framtiden och att vara i ett med själen (som är den högsta vibrationen och alltid utgår ifrån kärlek) och skapa en framtid, en framtid som inte finns, den skapas i nuet, att vara i själen är att vara i ett med livet, där finns bara nu. Det finns ingen framtid att ta sig till det finns inga gamla lagringar att leta upp, det är nu och det bara är.
Happy new me!
Det känns som en varm och kärleksfull gruppmeditation att få dela Oneness Blessnings med er, ikväll hela 55 stycken. Wow! Stort tack till er alla ♥
Orden som fick följa med till altaret ikväll var…