Personligt
Trancemedial
Att träffa Moria Hawkins var som att träffa Mrs Marple eller någon annan engelsk dam med pondus. Det kändes vissa stunder som jag gick i skolan på 30-40 talet och blev tagen i örat av fröken, tillrättavisad från mitt skratt och entusiasm för att stå rak i ledet och göra som fröken säger. Och det var helt underbart, för hon såg oss och vår gåva och utvecklade oss där vi var med kärleksfull blick och humor. Jag skulle vilja gå fortsättningskursen bara för att få träffa henne igen.
Och alla frågor som hon fick om öppna och stänga chakran, andevärlden som stör i natten, ritualer hit och dit… de svarade hon lugnt med att använda sitt sunda förnuft. Varför i hela friden skulle andevärlden vilja störa min nattsömn, svarade hon. Och att öppna och stänga sig var för henne helt överreklamerat. Hon hade en inledningsprocedur och en avslutningsvis. Den inledande var att hon satte sig för att samla sig och hade intentionen att välkomna andevärlden. Och den avslutande var att hon hade intentionen att avsluta. Thats it!
Jag bara älskar det! Så enkelt och så sant (för mig). Jag slukar hennes sunda förnuft med hull och hår, det klingar igenkännande med var jag kommer ifrån och mina värderingar.
Trancen var mycket enklare och lättare för mig nu, hon fick mig direkt att släppa prestation och resultat och istället se helgen som ett experiment. Just enjoy it! Have fun!
Och nog hade jag skoj, därav lite hutningar åt mitt håll, min entusiasm var det som stod i vägen för mig själv. Jag känner andevärlden så tydligt, jag känner när de är nära och då tar min iver och förtjusning över energin i min kropp och jag förmår inte ’blanda’ mig så väl som jag kanske önskar. Så jag tränade och tränade. Och sen blev det lättare för mig att slappna av, kontrollera min glädje, stilla mig och vara lugn och som hon säger: Just relax, let the spirit blend with you. Jag tackar Yogan och min kroppskännedom för det, att jag verkligen kan slappna av i de flesta lägen om jag bara kommer ihåg att göra det. Så nu tränar jag för fullt med mig själv och ’min vän’. Jag fångar tillfällen att stilla mig och välkomna henne. Så att vi möts och lär känna varandra på ett närmare plan så att säga.
Trance är verkligen min grej. Det är helt magiskt och jag kan inte sätta ord på det. Men som ”vanligt” medium så är jag mer som en tolk. Jag kommunicerar något som andevärlden vill säga. Jag får till mig bilder, ljud, känslor, ord osv för att kunna förklara det för mottagaren. Men att vara i trance är något (för mig) mycket större, i alla fall är det mycket behagligare. Jag låter min vän från andevärlden mötas och ’blend’ med min energi. Det är som att en banan och en jordgubbe mosas kärleksfullt ihop till en ljuvlig smet (konstig liknelse, jag vet). Kan faktiskt inte förklara det, det är magiskt och jag skulle kunna sitta i timmar (känns det som) och bara vara i den energin. Jag bara är! Och sen att jag kan upplåta min röst för deras ord, det är ju bara beyond all. Jag förstår inte ens själv. Jag behöver inte förstå, jag kommer nog aldrig att förstå och det spelar ingen roll för innerst inne så bara vet jag.
Trancemedium
Den här helgen fördjupar jag mina kunskaper som Trancemedium med läraren Moira Hawkins. Jag har tagit två Trancemediumkurser förut för Maggie Nath och känner nu att det är dags att ta det en nivå till. Inte för att kurserna lär ut något annat än Trance men verktygen (läs: vägarna att försätta sig i trance) är nog olika för personer och lärare, men det viktigaste för mig är att jag nu mognat mer i min egen resa. Det andliga är här med mig för att stanna och jag vill gärna vara mer öppen för att ta emot än mer av dess kärlek, budskap och omvårdnad.
Vi började kursen igår kväll och den fortlöper hela helgen så jag återkommer och berättar mer lite senare. Den är arrangerad av Leksandrum och försatt i en vacker bystuga i Ytteråkerö utanför Leksand.
Loving care
Kära mor
Min älskade mor fyller år (18 aug) så vi valde att fira henne med en god måltid på Officerssalongen vid Rommehedslägret. Solen sken på oss och barnen var glada och den gudomliga maten smältes ned med RullatorRace över grusvägarna.
Så tacksam över mina föräldrar och allt de givit mig och då tänker jag främst hur de jordat mig med kloka värderingar och låtit mig inspireras av deras fina egenskaper. Min mor är en av mina största förebilder i livet!
Release me
Poppar den här på morgonen och tycker att den passar bra till höstkursen Release your beauty.
Snigelsommar
Haft två soliga och roliga baddagar med massa barn och vänner vid Lugnet. Det känns som vi fångar det sista av sommarlovet och sommarvädret med för den delen, jag känner mig nöjd med min sommar och att jag lyckats leva många dagar som Snigelmamma. Givetvis inte alla, nog för att tempot är inbromsat i sakta lunk men att vara en äkta snigelmamma i min egen bemärkelse är framförallt att vara närvarande och det är jag inte alla gånger även om jag är här – det lyser men ingen är hemma ni vet.
Men jag måste dock klappa mig själv på snigelskalet och säga att jag varit här mycket den här sommaren. Jag har lyckats möta upp och finnas i både skratt och gråt. Jag har sett mycket som man kan se djupt där inne i de små blå, som man lätt missar om farten är hög. Däremot är jag ingen vidare lekmorsa ännu, nog för att jag kan skylla på att Izabelle är ganska liten och kräver sin stora omvårdnad men mer troligt är nog att jag är lite (läs: ganska… alltså rätt så) lat och behöver anstränga mig lite mer för att hitta in till den där leken. Men det kommer. Jag har lovat mig själv fler sommarlov och mer närvaro. Jag är bra men jag vill och kan bli bättre. Hur blir det bättre än så här?
Nu skippar jag bloggen och sjunker ner i fåtöljen för att one to one talk med min kära make som jobbat hela sommarveckan.
Snöbollen
Tänk dig en välpackad snöboll stor som ett hus och inspräng i en snögrotta så att den inte kan rulla. Föreställ dig nu att du är på Statoil, klättrar upp med isskor på den stora snöbollen som faktiskt är en lastbil, du sparkar och karvar lite med foten i den hårda snön och slår dig ner vid förarsätet med en Cola Light och en kaffe. Det finns inget tak på lastbilen, man kör ute på taket av snöbollen. Dina medpassagerare, turnémedlemmar från bandet klättrar vant upp de också. Ni märker av att lastbilen är fasttryckt i en grottväggen, den också av snö. Du behöver hålla huvudet lågt framåtlutad där vid förarsätet annars blir håret snöigt och kallt. Det finns ingen väg ut för lastbilen, det finns bara packad snö. Du tar din kaffekopp och slår dig till ro och väntar…
Ja, det var en av mina knasiga drömmar inatt. Vågar mig knappt på en tolkning även om jag är ganska säker på att mitt skrivande kommer lossna framåt vårkanten när snön smälter.
Yogaretreat för nybörjare
Från min logg i Facebook:
Jag har förstått att några tror att de behöver förkunskaper innan de kan delta på min yogaretreat, att de bara behöver träna lite till innan (en termin eller så)… och det känns så sorgligt eftersom är det något jag önskar förmedla så är det kärleken till den egna kroppen, det kravlösa, det sköna, det behagliga. Att yoga är kärlek till sig själv helt utan jämförelse eller prestation. Att vi är bra som vi är just nu, allt är bra. Kärlek till kroppen är att tillåta den vara som den är just nu, med värk, övervikt, stelhet – what ever!
- Åhhh vad jag gillar mig ♥ Om ingen vill dela fr Yogaretreaten, så kanske de kan ta del av Deltagarnas upplevelser fr din hemsida. Lena L
- Yogan får mig att bli starkare, mjukare, rörligare och vaggar min stelhet i stor kärlek tills den är borta ♥. Den öppnar många inre dörrar och den får mig rörd av kärlek till mig själv. Den får mig att öppna upp, den för mig att gråta av kärlek till Allt och mer behövs inte sägas ♥ Kan lova att det har med läraren att göra också ♥ Lena L
- Jag kan bara hålla med! Och det bästa är att man inte behöver känna att man måste kunna en massa innan utan man bara slukas med och det gör så gott för både kropp och själ 🙂 Jag är så otroligt glad att jag hittade din yoga och framförallt att jag åkte med på din retreat i våras, den helgen gjorde att jag orkade allt jobb jag hade i sommar 🙂 kram Helena M
- Ett yogapass hos dig känns som den gamla 70-talsparollen som håller än: Kom som du är ;-)…dvs tillåtande. Lena L
- Enkelt, lättsamt, genomtänkt, djupgående, lugnande, utrensande, upplyftande, energipåfyllande, egoboostande, skrattframkallande i en underbar miljö med en alldeles fantastisk Sofia Savita Norgren som såg, bekräftade och coachade alla i gruppen. God och nyttig mat (inklusive maskrosor hi hi..) tillsammans underbara likasinnade människor, en hel helg! Ett långt möte med mig själv (som vi alla behöver!) Mums för själen och kroppen!! Fick med mig sååå många verktyg till min vardag! Kan inte bli mycket bättre än så – jag lever på den retreaten än och kommer självklart att delta igen när det passar. ♥ ♥ ♥ Kärlek!! Ulrika
- Din yoga är för ALLA inga förkunskaper behövs, ett pass med dig är en underbar upplevelse för både kropp & själ , du vet vad vi behöver varje gång, magiskt 🙂 Yogareretreaten var ljuvlig , ett givande & tagande mellan oss deltagare & dig Sofia . Om jag måste beskriva den med ett ord blir det KÄRLEK,. Träffade så många fina människor & hade så många fina stunder, lärde mig så mycket det är därför jag återkommer igen ♥ Lena A
- Yogaretreaten i våras var helt fantastiskt bra:) Något som alla borde få uppleva!! Kram Maggan
- Sofia, dina yogaretreat och yogapass är något utöver det vanliga.. Du är lugn och känner verkligen av vad gruppen behöver. Det som vi var på i maj var riktigt riktigt bra. Det behövs fler som du.. Kram Sofie
- Så vackert du beskriver yogan Fia! Och vilka vackra ord om dig och ditt sätt att förmedla och vara yoga! Och jag kan bara instämma, även om jag inte var med på retreaten. Du är en fantastisk inspirationskälla! ♥ Tänker på flera saker i mitt liv som jag lärt mig se, känna och upptäcka tack vare dej! Varm kram ♥ Maria
- Tackar dig för du har visat mig in yogans underbara värld! Malin
- Det är det som är så underbart med dig Sofia att du förmedlar just detta. Helena L
Ecostudion
Kära Borlängebor och Dalmasar jag vill tipsa er om en ljuvlig blivande hudterapeut som heter Johanna och numer arbetar på Ecostudion i Borlänge. Jag fick ett presentkort på ansiktsbehandling av Eva när jag fyllde fyrtio och med hemmalivet och mammarollen har jag inte lyckats ta mig iväg förrens nu och det är jag glad för – eftersom jag idag blev nerbädddad i stolen av Johanna, som råkade ha sin första arbetsdag. Så här skrev jag på Facebook efter mitt uppvaknande:
Svävar ut från lärling Johanna som gett mig gudomlig behandling med en ängels närvaro & beröring ~ livet visar människor till rätt plats ♥
Ville bara tipsa er om det och att hon har elevpriser hela hösten, själv ska jag boka mig några återbesök.
Lill-Buddha
Måste bara lägga ut bild på vår söta lill-skrutt som gör namaste.
Mammalycka