SAVITA NORGREN

HOME / BLOG / Personligt

Personligt

Röda Korset

2010-01-20 | Kommentarer (0)

Hjälp offren i Haiti

Smsà HAITI (mellanslag) ditt namn till 72 023

Skänk 50 kr/sms

Läkare utan gränser

2010-01-20 | Kommentarer (1)

Jordbävning. Haiti. Akut. Människor dör.

Så läser jag i annonsen i morse. Känns givetvis rätt att jag ska bidra!

Smsá LIV till 72 990 och du bidrar med 50 kr/sms

Lingonvecka

2010-01-19 | Kommentarer (0)

Blev så glad när jag på hyllan i Ica fann ekologiska tamponger. Kändes självklart att det är Renée Voltaire som lanserat dessa. Hon är en förebild till mig inom Raw Food och jag kan varmt rekommendera hennes produkter tex Lantbuljong, alger, nötter….lakrits! Och nu även tamponger till Lingonveckan.

Dalkurd

2010-01-18 | Kommentarer (1)

Sitter och bloggar när Nogge ropar… Kom och se på Idrottsgalan, Bernhard och Elvan är där!

Springer nerför trappen och ser ett klipp om Dalkurd och att Elvan och Bernhard är prisutdelare till Årets Lag. Vi sitter och ryser i soffan jag och Nogge –  det är så himla stort! Wow! Jag får tårar i ögonen…

Magkänslan säger att det är inte sista gången jag ser Dalkurd på Tv och tror absolut att dom själva kommer vinna pris på Idrottsgalen framöver – jag tror på Dalkurd!

Lyssna till barnen

2010-01-18 | Kommentarer (0)

I höstas när vi var på semester i solen och skulle ha det mysigt och skönt tillsammans. Så började semestern med att jag och Oscar hamnade i gräl flera gånger per dag. Det var givetvis påfrestande för oss båda. Och det kändes verkligen som vi triggade igång varandras sämre sidor – snacka om spegelbild!

En kväll efter minidisco började vi gräla igen. Vi var båda trötta och grälet slutade i gråt för oss båda. Oscar låg i sängen och grät. Jag kände mig totalt misslyckad som mamma. Misslyckad eftersom jag inte kunde hantera mina känslor. Och misslyckad eftersom jag inte hittade någon lösning att nå fram till honom. Misslyckad eftersom mitt barn var ledset.

Jag gick och la mig brevid honom, han låg med ryggen till. Jag grät och sa att jag älskar honom och vill att vi skall vara snälla mot varandra och ha roligt tillsammans. Och så frågade jag vad han vill att jag skall göra för att han skall må bra.

Jag vill att du skall lyssna på mig, sa han.

Den kvällen, det samtalet var jätteviktigt för vår relation. Och nu ser jag att det samtalet har gjort att vi är mycket närmare varandra än tidigare. Vi gosar och myser mer. Lillasyster Maya försöker reta Oscar och säger att han är en mammagris, men retningen når liksom inte fram. Han är en stolt mammagris!

En fråga – fick ett ärligt svar – som gav den självklara lösningen, dvs närvaro och lyssnade.

Beroende

2010-01-17 | Kommentarer (0)

En av mina laster …

Rör mig mellan djup och yta – sån är jag, haha. Och på resorna däremellan finner jag balans.

Facebook

2010-01-15 | Kommentarer (0)

Med viss fördröjning mot er andra, så la jag upp mig på Facebook igår. Jag vet, det är sent. Ni andra har säkert varit med ett par år, typ.

Aldrig hade jag väl anat att det skulle vara sån trafik – mailkorgen plingar hela tiden med vänförfrågningar. Värst Egokicken i och för sig! Vet inte om jag förstod vad jag gav mig in på bara, nu känns det som om Facebook tar himla mycket tid. Men, det ger sig säkert. Nyhetens behag.

Lite spännande är det iallafall och återse gamla vänner ….

Fredagsmys

2010-01-15 | Kommentarer (0)

Fotograf Magdalena Björnsdotter

2010-01-15 | Kommentarer (2)

Så här blev bilderna vi fotade vid Bullerforsens Kraftstation i tisdags.

 

Tack Magdalena! Se fler foton från Magdalena HÄR

Spöke

2010-01-14 | Kommentarer (0)

Jag har sett TunnelMaria idag

kom Oscar hem från förskolan och sa. Hon åkte i en rund gul bil, vi såg bilen, sa han.

Såg du henne sa jag?

Hon har streck på ögonen, sa Oscar och visade som kryss utanpå sina egna ögon. Och så har hon en svart morgonrock. Det är sant! Säger Oscar upprymd.

Han är ivrig när han berättar. Rädd och exalterad. Olustig känsla för mig som förälder.

Hon har en pil i magen också, säger han.

Inatt kommer jag drömma mardrömmar säger Oscar, för TunnelMaria är läskig.

Jag tröstar och lugnar. Säger att du har ju faktiskt inte sett henne. Hon kanske inte finns. Och vi tar hand om dig. Vi finns alltid här, jag och pappa och tar hand om dig. Dörren är låst. Vi finns här. Det är bara att ropa, så kommer vi. Och du kan alltid be till Gud, eller hålla i din magiska sten om du är rädd – du är aldrig ensam. Och förresten, så kan du tänka att Maria är snäll. Alla är snälla innerst inne.

Det ska nog gå bra, säger Oscar och lägger sig tillrätta och somnar in.

 

Berättelsen slutar där för dagen, men jag är rädd att den fortsätter imorgon. Ska be lärarna prata med barnen. Det är nog fler barn som är skärrade och oroade.

Själv hörde jag talas om spöket TunnelMaria i tonåren. Hon skall enligt berättelser synas på nätterna vid någon tunnel vid älven, mot SSAB om jag minns rätt.

Sorgligt att se sin nyssfyllda sexåring vara uppjagad av spökhistorier – känns som livet är tuffare nu…