Personligt
Seans
Ikväll har jag varit på Seans i Smedjebacken. Mediumet Hasse Nyander tog in budskap från andevärlden och jag inspirerades mycket av honom. Trots att jag själv inte fick personliga budskap, så kände jag att så gott som varje budskap även kunde hjälpa mig. Jag tog med mig massor av goda råd ifrån gästerna från ovan.
Tack
(Ursäkta den mörka bilden på honom, var väldigt svårt ta bilder under seansen. Ville ändå visa denna, då den har små ljusfläckar (som säkert kan förklaras), men jag tror dom även kallas ”orbs” ).
Skratt i badet
Sitter uppe vid datorn. Hör fnitter och skratt från nedervåningen. Sång och kvitter…
Jag går ner och finner en lycklig barn och en stolt pappa i badkaret.
Familjelycka!
Önskar jag kunde länka en ljudfil med skratten och sångerna..
Annan ridtur
Ni kommer ihåg den underbara kamelen jag blev förälskad när vi var på semester.
(jag märker nu när jag bloggar att jag upplever mycket förälskelse i mitt liv. Kanske skulle kunna oroa min make, kanske tror att jag är på väg in nån sorts 40-årsbekräftelsebehovskris. Men borde inte vara något större hot så länge jag blir förälskad i kameler, hästar, honom, barnen, livet …)
Den här vackra turistkamelen kom varje dag till hotellområdet med sin skötare. Jag blev förtrollad av honom varje gång, kamelen alltså, inte skötaren. Skötaren var i och för sig mysig också, eftersom han utstrålade sån kärlek och respekt till sin kamel.
Jag började tidigt på semesterveckan fråga barnen om dom ville rida kamel. Till slut tjatade jag varje dag. I slutet på veckan kände jag desperation. Började tom fråga Nogge om han och jag skulle rida. Alltid Nej från familjen. Jag ville ju ha ett sk förkläde av en 4 åring eller 6 åring på ridturen. Så att det skulle se ut som att jag red bara för att jag måste hålla i barnet och ge det säkerhet…
Så vände det på sista dagen. Maya sa att hon ville rida!!!! Vi störtade ut från lunchen, bäst att skynda innan hon ändrar sig. Skötaren kämpar för att få upp mig. När jag väl svingat (bändat) mig upp så inser jag att en kamel är riktigt hög. Väldigt väldigt hög… Maya sträks upp mot mig och jag skall trotsa min panikrädsla och släppa taget om greppet i sadeln och böja mig neråt för att lyfta upp Maya. Allt går väl. Vi lunkar iväg. Min rädsla släpper bitvis under ridturen och jag kan börja njuta. Njuta av det ståtliga lugna djuret. Njuta av närvaron med Maya, som förövrigt var helt cool hela tiden. Njuta av tystnaden. Att rida kamel är tyst och stilla. Den smyger varsamt fram mot marken. Den placerar sina klövar kärleksfullt mot jorden. Den sveper fram i livet med stolthet.
Jag lärde mig mycket av kamelen.
Smet hemifrån
Smet hemifrån vid åtta. Tyvärr har jag en känsla av att jag måste smita ibland. Att det liksom inte är fullt ut tillåtet att ta sig egen tid. Tror det är en känsla många av oss mammor har, känsla av dåligt samvete så fort man inte sitter och pedgogiskt läser saga för barnen. Och hur ofta gör man det.
Nåväl, jag for iväg hem till Magdalena och hennes kära vackra pållar och vi tog en skön ridtur. Idag var jag lite rädd när jag red, vet inte varför. Kanske det beror på kamelridturen i Egypten….
Passion
I den nya Yogatidningen jag köpte idag, finns ett reportage som heter ” Hitta dina passioner”. Jag fick mycket bekräftelse på det jag skrev om på bloggen häromdagen gällande Passion. Några av övningarna som rekommenderas är att lista sina passioner. Dvs skriva ner allting som du älskar att göra, saker som är viktiga för dig och får dig att må bra. Ditt drömliv, hur ser det ut när det är helt idealiskt. Sök passionen i hjärtat.
Imorgon skall jag göra min 10 i topplista!
Tidningen heter Om Yoga Om
Lördagsmys
Glädje idag när jag handlade på Coop, i tidningshyllan fann jag ett nytt härligt Yogamagasin!!! Nu är det myseftermiddag i soffan. Barnen ser på Bolibompa och jag ligger bredvid och läser. Lördagsmys i soffan med familjen och en skål med smågodis – det är lycka!
Änglar finns
Änglar finns! Jag har en vän som tar emot ensamkommande flyktingbarn från Somalia.
Jag har haft förmånen att som coach följa henne och hennes make i utvecklingen av deras pojkhem. Dom förverkligar en stark dröm som dom har, att driva ett pojkhem för flyktingbarn.
Jag vet att dom i djupet av sitt hjärta vill hjälpa dessa barn och jag beundar så deras livsuppgift. Jag känner deras kärlek till dom här barnen, det är genuin äkta kärlek som driver dom. Dom brinner för detta.
Det är smärtsam att som mor försöka sätta sig in dessa barns liv. Jag lider med föräldrarna som känner att deras kanske enda hopp är att skicka sitt barn till främmande land och be till högre makter att dom blir väl och tryggt omhändertagna.
Jag lyssnar min väns lycka över att pojkarna kommit till hennes pojkhem och jag är glad för hennes skull. Men jag är ännu mer glad och tacksam för dessa pojkars skull, att dom haft turen att just komma till henne och hennes man.
Tack
Fick den här vackra buketten som tack för min föreläsning. La Dolce Vita att ha en bukett färska blommor på kösbordet tycker jag!
Ny leksak
Har idag fått min nya mobil (om man nu kallar en Iphone för mobil). Jag är helt oteknisk, så nu börjar en klurig tid framöver, med sms som blir halvskrivna och felringningar.
Men det är det värt – den är ju såå snygg!
Hälsorapport
Har du precis som min vän Eva undrat vart min Hälsorapport tagit vägen? Jag började tidigare i höstas med att rapportera om min väg till bättre hälsa.
Latmasken slog till mot promenaderna. Förkylning blockerade träningspassen. Sötsuget spolierade mina hälsosamma kostintag. Modet att vara ärlig svackade och jag undvek mina hälsorapporter.
Imorgon börjar jag igen…