YOGA I BORLÄNGE
Så äntligen kan jag erbjuda Yogaklass även i Borlänge,
med start onsdag den 10 september.
Känn Dig varmt välkommen!
Följ länken för mer information.
Här är yogareportaget jag gjorde för danska tidningen Iform, nr 5 2014.
Klicka på bilderna för att få dem större.
Vill du se mer av den press som jag deltagit i så finns mycket samlat här.
Blir så glad av alla Ice Bucket Challange’s som sprider sig genom cyberspace, så glad! Inte för att mina barn var insatta, innan, om ALS och vad utmaningen egentligen innebar, men nu är nomineringen de fått antagen och utmaningen gjord och stafettpinnen lämnad vidare via Instagram. Och en gåva skänkt till ALS-forskningen. Jag blir så glad över sådana här händelser, det visar på att det vi fokuserar på växer – i det här fallet det goda.
Tacksam över mitt förstånd, som oftast är till fångna, att inse hur lyckligt lottad jag är och hur bra jag har det. Och inte nog med det, nu lär jag mig att fylla livet med än mer av det jag gillar.
Goda tankar står det på min thémugg. En stor del i min sinnesro är att jag tar de flesta tankarna med ro. Jag tror inte någon människa är befriad ifrån oönskade tankar, friden kommer (blev iaf större för mig) när vi kan acceptera det som tänks, se det som tankar som passerar, kommer och går. Ibland glada, ibland sorgsna, elaka, snälla, avundsjuka, lätta… det är bara tankar och de tillhör alla livet att vara människa. De tillhör livet, alla de där tankarna, men de är inte jag. Jag kan betrakta dem. Och när jag har förädlat gåvan att se dem så försvinner obehaget av att de inte alltid är som jag önskar. Den tanken att tankarna inte är som jag önskar är nämligen också en tanke, som jag kan betrakta. Livet blir vare sig bättre eller sämre av dessa tankar, däremot blir det oerhört fridfullt när jag avdramatiserar dem och inser att de är just det – tankar. De är inte Livet, det bara tillhör mig som människa, precis som allt annat som bara sker automatiskt i den här kroppen. Kroppen som för den delen inte heller är jag, jag är det eviga (som just nu uppehåller sig) i kroppen – själva Livet självt, det är jag.
Så för att tala klartext, när jag låter tankar vara tankar, accepterar dem som tankar oavsett dess innehåll, bara accepterar och låter dem vara som de är – då infinner sig sinnesro, frid och glädje… i vissheten att de är inte jag.
Senaste dagarna har jag haft fokus på mina behov. Jag har fyllt dem med det som jag behöver. En Onenesshelg, samtal med vänner, promenad med maken, en dag i skolan… jag fortsätter att fylla på med det som är bra för mig. Jag väljer mina relationer. Jag väljer var jag lägger min närvaro. Jag väljer med omsorg. Och just därför väljer jag först och främst mig själv.
Frågan jag ställer mig ofta och dagligen är: vad har jag för behov? Och sedan går jag ut och deltar i livet på det sätt som är bäst för mig. Inte alls för att vara självisk, tvärtom för att vara kärleksfull- just genom att fylla mig själv först har jag kärlek att ge till andra.
Känns som jag bara uppreper mig gång efter annan Oneness Awakeningkurs med hur tacksam jag är och hur underbart det varit, men jag kan inte göra annat – dagarna har givit mig så mycket mening, insikt, glädje, gemenskap, värme. Jag är så innerligt glad till just de som var med, gruppen var perfekt sammansatt av det Gudomliga. Och processerna lika kraftfulla och vackra som alltid – bästa sammanfattningen är att det är mig en gåva att få jobba med detta.
Tacksam
Det blev en dag i bilen och det gör mig bara gott -älskar att ligga ute på vägarna, det ger mig en känsla av frihet och äventyr, man vet ju aldrig vad som kan hända och vart man hamnar, vägarna är oändliga. Mitt mål var en Onenesshelg på Quality Spa & Resort i Strömstad, men även om Oneness är en stor ledsagare i min andliga resa så finns det massor av andra vägar in i sitt eget hjärta (själ) – där vi alla är ett.
Nu chillar jag på hotellet, ett hotell i min smak må jag säga. Man får verkligen det man ber om, jag har mässat ”la dolce vita” som min affirmation i många år, det ger utdelning. Imorgon samlas den vackra gruppen för 2 dagar Oneness Awakeningkurs och jag är ödmjukt tacksam för att få ge vidare det som gett mig så mycket – it´s a blessing!
Stäng ute det som stör, led in det som stimulerar, är veckans citat i min kalender. Jag väljer inte att fokusera på allt jag skulle kunna stänga ute istället tar jag till mig den sista raden, led in det som stimulerar. Tycker det känns passande i valtider som dessa och i ett land där vissa människor mumlar sitt främlingsförakt. Tycker det känns passande i mitt eget liv oavsett om det gäller kosten, människor, arbete mm – jag leder in det/den/dem som stimulerar.
Det är därför jag väljer yogan, skrivandet, meditationerna och bönerna i mitt liv… och även morgonpromenaderna – de leder in en osynlig kraft i mig, en hälsosam vibration som stimulerar. Precis som Oneness Blessing (deeksha) gör. De fyller mig alla med glädje, tilltro, tillit och kärlek.
Ber för mer hälsosam stimulans åt oss alla – med sinnen fulla av (sinnes)ro sprider vi ljus, kärlek och fred i världen.
På tal om släppa taget så försöker jag landa i – att släppa taget om sommaren. Den här sommaren har varit en gåva till mig och min familj, fylld av insikter, processer, läkning, glädje och bara-vara-liv och så denna ljuva värme och alla dagar med sol och bad. Vad mer att önska, den har varit fulländad sommaren 2014 för mig. Ändå sörjer jag. Sörjer att den är slut. Kan inte riktigt acceptera det ännu. Är inte där. Vandrar stilla någon annanstans i min sorgeprocess. Vandrar fram och tillbaka där i mitten. Vet att det behöver vara så. Accepterar inte förlusten ännu, men accepterar att jag är i en sorgeprocess. För sorger, det vill säga förluster, omger oss alla och är en del av livet – även att färdas känslosamt i sorgeprocessen oavsett om vi sörjer en vän som dött eller en sommar som har förflutit. Precis som allt annat livet skänker oss så tillhör sorger en del av livets skörd.
Jag tror på sorgens faser så som Elisabeth Kübler-Ross beskriver dem, eller Kübler-Ross-modellen som den kallas.
Här kan du läsa mer om modellen, eller googla vidare. Vill också tipsa om Elisabeths bok Döden är livsviktig.
Sånt här fängslas jag av om kvällarna istället för att zappa vid teven – Bli fri från ditt sockerberoende. Bitten Jonsson. Så himla intressant oavsett om du ser dig som beroende eller inte, socker är i var mans liv(smedel).