Dagspuls
Skrivlusten sviktar, så jag väntar in den… jag vill aldrig krysta fram något, och behöver det inte heller, för oftast flödar inspirationen. Men just nu är det stiltje. Jag har tillit till att det är som det ska. Jag har flöde i annat. Fokuserar mycket på familjen nu, det är där mitt hjärta är. Har passat på nu när det inte är några yogaklasser att följa med barnen på deras träningar, älskar att sitta där och se på dem. Älskar att umgås med de mina. Och imorgon kommer en vän hit med sina barn och vi ska ha fredagsmys tillsammans. Det är lycka för mig.
Och så går mycket tankar till mitt liv och leverne. Det sista året har tagit hårt på mig, det känns nu när jag kan slappna av och känna efter. Jag förstår att jag mår gott av att bara vara en tid till. Har så lätt att jaga på mig själv till produktivitet, gamla beteenden sitter i, så jag får nog öva hela livet på att ta livet mer chill.
För även om livet är mer chill nu än för 10 år sedan så är egots surr ibland detsamma, det förmanar och står i, och jag fortsätter påminna mig om att det bara är rädda tankar – det ligger ingen sanning i rädslan. Sanningen är kärlek.