Dug
Det är lätt att njuta nu, sommaren är min tid – älskar solen! Känner energi, glädje och frid i ett och samma andetag. Vi packar matsäck och drar och badar, dag efter dag. Så tacksam för ljumma kvällar och strålande mornar, mer än 16 timmar njutning varje dygn.
Känns som det är mycket som lättar… ankar nu. Har känslan av att segla iväg på nya hav. Samtidigt som jag blivit så oerhört tacksam för allt det jag redan har, make, barn, hem, arbete, hälsa, kropp, vänner… ja listan görs snabbt lång.
Kontakten med Gud är större nu, vi pratar dagligen jag och det gudomliga. Det är magiskt. Tycker lite synd om er människor som inte tror… på någonting större än oss själva. Jag tror, och det är den största glädjen i livet att känna att jag är inte ensam, jag är kärleksfullt vägledd på livets magiska stig. Jag kan bara gå, hoppa, springa i förundran och nyfikenhet fram… livet vill mig väl. Livet är väl. Jag är väl. Allt är väl.
En FB-vän skrev att om vi vänder på Gud så blir det Dug. Jag tror det ligger mycket i det. Att vi duger precis som vi är. Gud har skapat oss, till perfektion (som jag skrivit förut) – kan vi annat än duga. Det blir så otroligt lätt att leva om jag tänker att jag duger. Bhaaa, pust… ryggsäcken glider av, molnen skingras, bördan lättar… jag duger! Du duger. Vi duger. När jag inser att jag duger så är det så lätt att andas, njuta… leva.
Ja Sofia, vi duger. Och om vi tar det på engelska så förstår jag nu varför man säger att hunden är människans bästa vän…