Förmåga att njuta
Jag vill skriva om vikten av att njuta av livet. Jag tror inte livet ska vara en kamp. Jag tror livet är gott. Och den dagen när mitt liv är till ända så hoppas jag se tillbaka på det med glädje. Inte bara för allt gott det givit mig utan framför allt till min förmåga att ta till vara på det, njuta av tiden som mamma, njuta i min kropp, njuta av min partner, njuta av maten på tallriken och fåglarna som sjunger i träden. Njuta av livet här och nu.
Ibland fastnar jag i att livets mening måste vara nått stort, något Moder Teresa-stort. Att vi borde efterlämna något arv efter oss. Och att ju större ju bättre liksom.
Men så tänker jag tillbaka på mina förfäder. De har levt ett vanligt liv, som majoriteten av oss alla. Men de har efterlämnat sig livet, till oss andra. Livet som jag nu får leva. Och det bästa sättet att hedra dem, tacka dem, är att njuta av gåvan jag fått.
Nu har jag också blivit välsignad med att få ge liv till mina barn. Och kan jag sen lära dem att njuta av det istället för att lida sig igenom det så är jag mer än nöjd … den dagen jag ser tillbaka.