Frid
I boken Lev och lär kärlek av Gerald Jampolsky så hänvisar han till att välja kärleken i alla möten, val och livshändelser. Kärleken benämner han som frid. Och det förenklar saken för mig. Jag kan tycka att kärlek är ett svårgreppat ord och känsla, lätt missförstådd och missbrukad, därför har jag lättare att ta till mig frid.
Att alltid sträva efter att utgå ifrån frid, söka frid och återgå till frid – den intentionen tar jag med mig. Och frid till skillnad från kärlek har jag koll på när jag efterlever. Kärleken kan övergå i tillhörighet, gränser, rädsla. Att hålla hårt, kanske för hårt, i det jag håller kärt. Friden däremot, den agerar annorlunda, den vilar i tillit och trygghet. Den är vilsam. Kärleken kan bli något jag vill ha, som jag tror att du skall ge mig. Fylla mig med. Medans friden den finner jag inom mig och med dess närvaro inom så sprider den sig även till andra. Den breder ut sig och omfamnar många. Och den kräver inget i gengäld. Det är så vacker den är, kärleken – när den benämns som frid.
