Glamyogi

2017-01-11

Jag kan inte identifiera mig med ”riktiga” yogisar som går upp vid soluppgången, gör sin sadhana (andliga övning) några timmar, skrubbar kroppen och duschar kallt innan den veganska frukost-smootihen. Jag är inte där och jag kommer nog aldrig dit till mossgröna ekobyxor och utväxt under armarna (sorry, att jag buntar ihop lite fördomar).

Det bästa med yogan är att den hjälper mig finna mig själv och våga vara mig själv. Och jag helt enkelt älskar det sköna i livet, både det som är skönt att se på och det livet som är skönt att leva. Jag strävar varje dag efter att skapa mig ett än mer skönt och glammigt liv. Jag vill njuta!

Och tackvare yogan kan jag identifierat skönheten i mig själv och även skönheten i mitt liv. Utan yogan så tappar jag det. Med yogan så finner jag det.

Skönhet får mig är att känna frid, se det vackra i livet, vara i harmoni och balans. Min skönhet är också att gå och fixa naglarna, botanisera i smink och ha en snygg bil. Jag älskar det vackra både inom och utom. Det var lätt att acceptera det vackra inom mig själv och andra, men det var svårare att se och acceptera vikten av den yttre skönheten. Som om att jag skämdes för den delen som jag gillar så mycket.

Jag såg mig som en sämre yogi, som om det finns ”rätt” yogisar och ”mindre rätt” yogisar. Men nu känner jag mig som en fulländad yogi, trots att jag inte gör yoga varje dag eller lägger ut handstands poses på Instagram. För mig är yoga ett förhållningssätt till livet men främst till mig själv. Jag får kontakt med den jag är och modet att bejaka henne.

Och för mig finns inga vackrare människor än dem som är sig själva och blomstrar i sin sanning. Jag är inte där helt än, men jag är på god väg, och jag vet att det dit jag vill.

Sat Nam
Glam-Yogin