Inre konflikt…

2010-09-01

… har ersatts av inre lugn. Dom här 10 dagarna har varit väldigt läkande för mig. Jag mötte det jag var redo att möta nu. Jag stannade och tog emot det. Jag gav kärlek till mig själv när det var som svårast. Jag mötte upp ”lilla-Fia” och såg att det mesta var obearbetade känslor som hon så länge burit. Jag befriade henne från så mycket börda jag förmådde. Jag var med henne när det var som jobbigast och när hennes gamla beteende var att fly hem, så stannade vi tillsammans. Ibland förmådde vi inte att stanna så länge, så vi delade upp det i 10 min sektioner, stannade dom kommande 10 min och gjorde ett nytt val och stannade 10 min till osv, så där höll vi på ”lill-Fia” och jag den dagen när det var som värst.

Och smärtan gav efter mer och mer och till slut så fanns där ingen smärta, ångest och oro kvar. Och tomrummet som blev kvar kunde istället fyllas med närvaro, kärlek, tacksamhet, glädje, skratt, lugn och framförallt harmoni!

Och mitt dömande mot mig själv som dålig mamma har genomskådats av mitt högre jag. Mitt högre jag vet att det inte är sant. Jag är en jättebra mamma till mina barn. Jag är faktiskt den bästa mamman till mina barn. Och genom att ge den här kursen till mig själv och läka mina inre smärtor så blir jag en ännu mer hel och sann människa – och när jag är mer hel och sann kan jag sprida ännu mer kärlek till mina barn.

Och genom att göra det mitt hjärta längtar efter att göra lär jag dom att värdesätta sig själva, lyssna till sina hjärtan och drömmar och ha modet att följa dom – och lyckas jag med det, så vet jag att dom har mycket större chans att bli lyckliga och det är min allra högsta önskan att mina barn ska få vara – Lyckliga!

Lyckliga barn – det är mammalycka det!