Inte som jag tänkt

2011-11-01

Dagen började så bra… tänkte jag inleda med och syfta till vårt besök på Sportys Lekland, men faktum är att de öppnade först kl 11.00 så då hade nästa 6 timmar förflutit av vår dag redan. Men vi hängde såklart på låset med alla andra en höstlovstisdag. De stora barnen härjade runt både högt och lågt och verkade tycka det var minst lika roligt att leka på småbarnsavdelningen med Izabelle som allt det andra. Och Izabelle vart helt stum av all aktivitet och alla barn som svischade förbi hela tiden, kändes konstigt att se henne iakttagande, tyst och belåten, hehe, hon är minst sagt en aktiv och talför krabat annars.

Tyvärr slutade besöket inte så bra, för efter lunchen (åt en sallad där) så fick jag världens magont och kände att jag ville vara nära en toalett, helst min egen. Så jag packade in alla tre barnen i bilen och dundrade hemåt, tacksam för varje kilometer som vi passerade utan att jag behövde stanna och kräkas, puh, då det kändes som det var bra nära hela tiden.

Sen blev jag liggandes på soffan hela eftermiddagen med Izabelle som satt nöjd intill och tuggade på tevedosan, de andra barnen lekte glatt därute… det visade sig sen att de hade bara så där kommit på att de skulle tvätta min bil, farstutrappen och gruset med vattenslangen – så de var alldeles dyblöta när de kom in.

Och då blev det bråttom, för Nogge som fick ta all marktjänst när han kom hem, jag låg ju fortfarande på soffan med knip och Maya skulle på sista ridningen. Och den härliga avslutningen som jag och hon sett framemot fick hon åka på själv. Ja, inte helt själv såklart, vännen Cattis och hennes dotter Wilma förbarmade sig över Maya.

Alla dagar blir inte som man tänkt, de flesta blir oftast bättre och andra kan bli så här…