Long time no…
Har känt viss saknad, tyvärr inte alltför stor, för då hade jag väl sökt mig till mina goda vanor tidigare men nu äntligen har vi slutit upp jag och mina morgonpromenader. Jag la iordning kläderna igår kväll men i så ångrade jag mig, valde sängen istället, tills Morris (vår katt) krafsade på dörren och ville ut vid fem, precis då jag brukar (brukade) stiga upp och ge mig iväg. Det gjorde gott!
Jag har även rullat ut spikmattan för första gången på riktigt länge. Jag älskar spikis, låg och mojjade på den nu ikväll och det är så skönt. Spänningar släpper och det lossnar ända ner i benen och fötterna. Jag slappnar av och landar på riktigt.
Och så en av de sämre vanorna kanske är att Hollywoodfruarna fick mig framför teven och att handen åkte ner i chipspåsen…