Meditation
Så gott som dagligen mediterar jag, ibland även två gånger om dagen. Jag tycker det är skönt att när dagen är till ända sätta mig på bänken vid de stora fönstren och stilla mig en stund innan jag går och lägger mig. Det är Oneness som har gett mig närvaron som jag nu så lätt och enkelt tonar in på, den närvaro jag förr trodde mig behöva kämpa eller åtminstone vänta på infinner sig nu med detsamma. Närvaron jag tidigare genom yogan och annat upplevt korta stunder upplever jag nu under hela yogapass och i längre meditationer, nu är det snarare så att jag får kämpa för att komma tillbaka.
När det här skiftet började vet jag exakt, det var sommaren för ett och ett halvt år sedan då jag deltog på mina första OM (Oneness Meditation via nätet). Det var då jag märkte hur jag skiftade om från att ha kämpat med meditationerna, störts av alla tankarna och med kramper i kroppen lidit mig igenom ynka minuter som jag upplevde hur allt tystnade, tankarna skingrades som moln, kroppen stillades, friden infann sig och tiden försvann. Jag var där. Där som jag faktiskt många gånger tvivlat på om det fanns.
Nu vet jag att det finns ett där. Ett tillstånd av lycksalighet och frid. Nu är det inga hinder och barriärer för att nå destinationen, nu är jag framme allt som oftast när jag har intentionen att komma dit och det underlättar om jag stillar mig och sluter ögonen.
Det finns ju oändliga läror och tekniker som erbjuds för den som vill träna sig att komma dit, till det meditativa tillståndet. Inget är lätt till en början, absolut inte att meditera eftersom meditation försätter oss i kontakt med det högre jaget, själen och den som stoppar kontakten är vi själva, alltså sinnet (egot) som inget hellre vill att vi stannar kvar som vi är, dvs fortsätter identifikationen med sinnet och kroppen. Att meditera öppnar upp oss för vårt sanna jag, den eviga livsenergin som vibrerar inom oss och allt levande. Att meditera är att finna sanningen om oss själva och sticka hål på illusionen att vi enbart är kött och blod.
Att meditera kräver mod, mod att stanna kvar och ”gå igenom” – låta skiftet ske. Skiftet där sinnet släpper kontrollen och själen får ta vid. Det är en resa, den vackraste av dem alla. Och den sker inte bara i det inre, resan börjar där men sedan ligger världens alla hav öppna.