… mera Mangalam

2011-05-24

Den ensamma tältnatten i tystnad är framflyttad en natt, så jag hinner gruva mig ett dygn extra, hehe. Eller så är det så att jag behöver lite mer mentalförberedelse och vädergudarna har full koll på det och skickar in lite regn över Mangalm.

Imorse ledde vi (jag och Åsa) Jappan, att chanta Gaayatrimantrat 108 ggr. Vi gjorde även den fina Puja-ceremonin och sen höll vi en 90 min yogaklass inför våra lärare och ljuvliga yogavänner.

Det gick jättebra och jag kom i nästan samma feeling som jag brukar på mina yogaklasser. Men en liten del i mig var nervös att hålla klassen på engelska, så tyvärr kunde jag inte förmedla allt jag ville, på det sättet jag brukar. Men jag förmedlade mycket av mig och jag var där, jag var närvarande och jag njöt. Det var magiskt!

Yogan gör mig lugn, balanserad och harmonisk – jag har Yogan att tacka för så mycket i mitt liv!

* * * * * * *

Jag känner mig helt annorlunda än när jag var här i augusti. Då kämpade jag med min inre (satkärring, som jag kallar henne) röst som ekade och gnagde, att jag var en dålig mamma som var här och att jag inte var värd att må så här bra.

Nu är den rösten helt borta, eller om jag lyssnar riktigt noga kan jag nog höra henne sitta och viska någonstans, men jag väljer att lyssna på hjärtat istället. Hjärtat har fått mer utrymme i mitt liv och jag väljer att följa dess råd. Hjärtat vet vad som är bäst för mig och mina barn. Hjärtat har full koll.

Och magen som skrek och smärtade förra veckan har frid. Det är lugnt och stilla där nu. Nu känner jag att allt är som det ska i mitt liv. Allt är bra. Jag är på rätt väg.