Min kropp
Jag vill lära mig släppa taget och inte bara till vardagen och livet i stort och smått utan även släppa taget till min kropp. I den mening att jag länge försökt utöva kontroll över den. Jag vill verkligen låta den leva i frid. Några kilon hit eller dit spelar ingen roll. Det är hur jag ser på den, hur jag dömer och granskar som förminskar dess värde, inte vågen.
Jag vill leva fridfullt och skönt. Ha ett bra liv, där jag trivs med de mina, det jag arbetar med, den jag är och med min boning – kroppen. Ett liv där jag slappnar av och förmår njuta av det livet ger men också slappnar av och njuter i kroppen.
Min kropp är magisk, den är ett skimrande energifält och när jag stillar mig så känner jag hur det glittrar in i minsta cell. Helt fantastisk är den! Och den är självgående och självläkande. Den är klok och vis. Den visar mig mina behov. Och den vill mig alltid väl.
Så sorgligt att jag sett den som en fiende och inte förstått att den är min bästa vän.