Öppna dörrar

När jag väl lagt egot och sidan och tog all min viljestyrka till kraft för att trotsa rädslan, så var det faktiskt inte alls svårt att öppna inre dörrar. För mig handlade det om att bejaka hela mig. Acceptera hela mig. Känna ALLA mina känslor. Älska mig själv fullt ut precis som jag är.

För någon kanske det låter svårt. Nästan omöjligt. Men min sanning är att det var befirande, lättande och underbart skönt!

Det var inte mer än några veckor sedan det gick upp för mig att jag kanske hade ilska som jag bar runt på. Inte var väl jag arg på någon/något. Jag som nästan alltid är glad och sprudlande energifylld, tänkte jag.

Men ändå kunde jag nästan se ilskan pyra lite ut ur öronen när jag såg mig i spegeln …

Och en dörröppnare för mig var att lätta på all den där ilskan. Och tro mig det var mycket ilska. Kände inte att det var viktigt på vem jag var arg, utan fokus var bara på att agera ut den.

Orden kan inte beskriva hur det kändes, hur det känns nu, orden gör absolut inte rättvisa åt den frihetskänsla och livskraft jag kommit i kontakt med.

Tack Gayan och alla andra på Bara Vara

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *