Skam kring mat
Jag märker hur skammen över hur min kropp ser ut blir mindre och mindre. Trots att jag väger mer än jag någonsin gjort innan så känner jag mig belåten, fridfull och snygg i min kropp. Det är en sån härlig känsla att tycka om kroppen! Jag har som mål att komma till att jag fullkomligt älskar den och faktiskt blir förälskad i den, jag börjar känna dom vibbarna till mig själv. Wow, tänk att få bli kär i sig själv!
Däremot har jag svårare att släppa tankar om skam och skuld när jag äter. Nu äter jag när jag vill äta och vad jag vill äta, men ändå så ligger skulden där och lurar. Tankar om att jag borde hålla igen, skärpa mig. Tankar som vill locka mig in i någon diet och kontroll. Egot vill verkligen ta kontroll över maten märker jag.
Jag låter mig inte lockas dit, jag vill inte in i någon matfålla (borde stå fälla) igen, jag vill vara fri. Men som sagt tankarna – de fortsätter jag mig.
Har inte kommit till någon lösning där än, men vet att den kommer ges mig. Känner mig gudomligt vägledd och omhändertagen i min ”älska mig själv-resa” så jag förstår att även skuld och skam kring mat kommer försvinna. För när vi älskar oss själva fullt ut så känner vi ingen skam eller skuld över våra kroppar, hur de ser ut eller det faktum att vi äter. När vi älskar oss själva så gör vi det villkorslöst, utan förpliktelser. Jag behöver inte vara på ett visst sätt, ha en viss vikt eller storlek för att älska mig själv – kärlek är kärlek. Den är villkorslös. Punkt.
Åh, vad härligt att du delar Annette! Tack!
Ja, jag är i början av utforskandet av självkärleken men jag tror som du är det är lösningen och öppningen till allt.
Magisk resa vi är på!!! Så tacksam.
Kram Savita
Tack för dina kloka ord. Jag är inne på samma resa och jag äter det jag vill äta,när jag vill äta. Känner också att kärleken till mig själv gör mig så mycket gladare, kåtare, lugnare och bara nöjd <3
Jag tror att just kärleken till oss själva är det enda "botemedlet" till allt. När vi känner
oss värdiga gör vi det vill utan skam eller skuld.