Skapa din egen Gud
Du kan skapa den Gud du vill ha. Helt seriöst alltså. Du kan forma den gudomliga energin till vad du vill. Du kan gestalta den. Namnge den. Forma den. Utgå från dina behov och det är bara fantasin som sätter gränser.
Du kan välja en moderliga famn att bli hållen av om du är i behov av tröst. Som en urmoder som håller dig och viskar i det öra att du är älskad och omhändertagen. Att allt kommer bli bra.
Du kan välja en fadersgestalt om du vill det, som skyddar dig och håller dig om ryggen. Som alltid stödjer och aldrig överger dig.
Du gestaltar vad du vill, en härlig väninna att ha skoj med, en vän som stödjer och förstår, någon som tröstar, pushar, skrattar, lyssnar … Och du kan gestalta om – på nytt – utifrån dagsform och behov.
Ibland när livet prövar mig hårt så ber jag till Gud som en far och mor, ber om hjälp och tröst.
Medans nu när jag känner mig i flow så vill jag ha Gud som en mentor och coach, mer som en affärsängel som tror på mig och vägleder mig med hjälpa av sin visdom, erfarenhet och nätverk.
Och när det kommer till min kropp så vill jag mer se Gud som en kvinnlig energiform som tar sig uttryck i min kropp – en känsla av grace. Som skänker mig ett välbehag av att vara jag.
Så för att sammanfatta detta, du formar din egen Gud – precis som du vill. Den kan ta sig uttryck som en form eller flera, det är du som bestämmer genom att skapa det du vill ha och behöver.
Pingback: Be om hjälp | Inspire Savita Norgren
Tack för fina ord Sofie. Jag tvekar aldrig i min vetskap om Gud. Men när jag känner mig osäker på vad Gud vill eller kommunicerar med mig – så ber jag om tydligare vägledning och är öppen för tecken i livet tex vad någon säger, en text i en tidning, ett teveprogram, en skylt… vad som. Det gudomliga kommunicerar på oändliga sätt. Det gäller att vara öppen och lyssna.
Men oftast mediterar jag och får till mig svar eller genom mitt skrivande (skriver en fråga och inväntar svar).
Kram
Fint skrivet, och inspirerande. Bra att alltid ha den perfekta coachen och famnen närmast till hands, att verkligen tänka på det.
Hur gör du när du tvekar till din egen vetskap? Tar du hjälp utifrån eller endast inifrån dig själv, din magkänsla, din gud?