Slut på lull-lull
Luddigheten ska bort. Jag vet att universum känner av mina tveksamheter och tafatta försök, det är ganska tydligt. T ex när jag med enbart 4 bokningar till min Oneness Awakeningkurs i november fick en avbokning. Då var det som att frågan ställdes till mig: Nå, hur vill du ha det? Jag satte mig och mediterade, lyssnade till min sanning och fann att givetvis ville jag hålla min kurs, med hela hjärtat och med glädje ville jag dela den med andra. Och de tre som var bokade kunde jag bara inte svika, jag visste deras längtan att finna det jag funnit inom Oneness, så jag bestämde mig där och då under meditationen att jag ville hålla kursen. Jag bad om fler bokningar. Redan dagen efter fick jag två. Här om dagen fick jag tre anmälningar. Och vips, så finns det bara fyra platser kvar.
En liknande fråga ställdes till mig idag. Nå, är du säker? Vad vill du egentligen? Jag fick nämligen förfrågan om att komma till ett höstkargt och avskalat vackert Gotland, Fårösunds Fästning och dela yogan med ett 30-tal kvinnor under en helg i november, för att vara exakt precis samma helg som min Oneness Awakeningkurs vid Siljan.
Åh, vad mitt ego våndas. Jag vill såklart vara på båda ställena. Säga Ja, till dem båda. Men livet vill visa mig något annat. Och jag återminns min meditation för någon vecka sedan, då jag landade i mitt hjärtats beslut. Jag behöver vara sann emot mig själv. Att vara människa sliter oss många gånger i stycken, om eller snarare när vi följer sinnets kommando, men sanningen är den att det finns inga beslut att ta. Allt är redan omhändertaget. Allt är som det ska. Livet för oss framåt. Vi kan lita på livet.
Things are fine just as they are; only a concept can take that away from us.
Byron Katie
Ikväll har klienten som jag skulle haft telefoncoaching med passande nog bytt tid och Nogge åker med storbarnen på Leksandsmatch så nu vet jag vad jag ska göra ikväll när Izabelle har somnat. Jag ska tända ljus. Öppna en blank sida i anteckningsboken. Meditera. Söka mig inåt mot min vision och bringa klarhet för mig själv och Gud hur jag vill att den ska utforma sig i mitt liv. Jag ska ta bort lull-lullet och prata klarspråk med mig själv. Jag vet att jag får det jag ber om. Nu äntligen, hösten då jag snart ska fylla 42 år känner jag mig mogen (läs; modig) nog att be om det jag så innerst inne längtar efter.
Jag kommer dock som alltid att avsluta med orden, ske din vilja.
Kondora, tusen tack för Din fina ord. De värmer!
Och kanske är det bra att sinnet slits sönder… fram blommar då själens väg. Den sanna. Fram blommar den Du är ämnad att vara ♡
Tack för att Du är en del i mitt liv. Härligt att följa Din resa.
Kram ♡
Och nu, några timmar senare ännu en bokning. Wow, fast jag vet att det (attraktionslagen) fungerar så blir jag ödmjukt förvånad varje gång!
Tack ♡ Tack ♡ Tack ♡
Grattis till att Du föddes och till att vi är så många som får njuta av det du gör i Oneness eller Yoga så vi kan känna efter om vi vill stå kvar där vi är eller ta mini-mellan eller stora kliv framåt/utåt/uppåt.
Tack för att du jobbar med dig själv så vi får modet att själva lyssna inåt till den storslagna sanna inre rösten som vi alla har.
Mitt ego är i sliter och drar i mig i upplösningstillstånd ang starta företag men jag omfamnar det numera och det känns som ett argt/ledset barn som ”bara” behöver tröstas….och i den energin löses egokänslorna upp…..och jag blir ett med hela mig <3
Märkligt, stort och underbart i en enda mix.
Och se där, bara 30 minuter efter det här blogginlägget kom ytterligare en bokning.
Nu bara tre platser kvar till min Onenesshelg.
Tack ♡ Tack ♡ Tack ♡