Tankar och känslor

2015-02-19

Det här med att ändra tankarna och förändra känslorna ligger inte för mig nå längre. Jag trodde på det förr. Men tackvare Oneness och 12-stegsprogrammet så lär jag mig ett annat förhållningssätt.

Oneness lär ut, stanna med det som är. Och det har jag förmått göra mer och mer under åren. Jag känner och jag stannar. Jag vågar stanna, även med de känslor som smärtar och gör ont. Och när jag stannar så har de en benägenhet att till slut ge sig av. Och tro mig, det är så mycket mer kvickfix än att mota dem i grind eller lägga benen på ryggen eller trycka ned dem i halsen på sig själv. Det kräver ingen kraft, som de andra förhållningssätten gör, de behövs bara mod att känna och mod att stanna och känna lite mer, lite djupare. Och till slut har mörkret blivit ljus, tyngden blivit lätt och det bottenlösa fått en grund.

Med tankarna förstår jag att de inte kan ändras, eller åtminstone behöver jag inte ändra dem. Det är helt okey att de negativa ibland, det tillhör sinnet, vi är inte antingen eller, vi är både och. Jag kan låta alla tankar strömma genom mig, för jag upplever sinnesro när de får vara som de är. Jag kan betrakta dem. Behöver inte ändra dem. Bara låta dem vara, för trots allt är de bara tankar. De är varken verkliga eller beständiga – de är bara tankar.

Och med 12-stegsprogrammet så lär jag mig acceptera det jag inte kan förändra, och när det kommer till mina tillkortakommanden, tankar och känslor så är jag oerhört maktlös – så jag lägger min vilja och mina handlingar i händerna på Gud. Och när jag gjort det så infinner sig friden. Det slår aldrig fel, varje gång infinner sig friden… varje gång.