Väcks ur varandet
Läsa, meditera, skriva, promenera, yoga är det som gör mig mest passionerad just nu och faktiskt i den ordningen. Passionerad eftersom det hjälper mig att komma i djupare kontakt med mig själv, mitt sanna jag, det bortom masker, personligheter, tillstånd, tankar, värderingar, föreställningar… ja, what ever sinnet nu underhåller sig med. Bortom detta virrvarr tar jag mig fram så ofta jag kan. Där är det vilsamt och skönt. Där älskar jag mig själv som jag är. Där är jag en närvarande mamma, fru och vän. Där vilar jag i att jag är helt fantastisk som jag är trots sinnets tjat om något annat. Där kan jag vila i varandet och när jag vilar där väcks kreativiteten och bär mig in i görandet. Ett görande som alltså vaknar ur hjärtat och inte jagas av sinnet. Det är stor skillnad på det görandet. Det sker ansträningslöst och med glädje. Det görandet härstammar från lugnets kärna. Ja, det finns en kärna av lugn och faktisk total stillhet. Det är ur den allt väcks och skapas. Det är så det är ämnat att vara och vi finner vägen dit bortom virrvarret i sinnet. Rakt igenom kaoset skulle jag råda, det är den säkraste vägen att bara gå igenom det och se vad som uppenbarar sig på andra sidan.