Yogarelease
Det var med glädje min kropp dansade runt på Yogarelease i måndags och jag njuter av efterdyningarna än… ja, inte kanske all träningsvärk, men de själsliga och fysiska, min kropp njöt verkligen av att få släppa loss och frigöra sig.
Kroppen är ju gjord för rörelse, den vill röra sig, jag tror till och med att den innerst inne älskar det. Och nu att få röra kroppen i dess takt och precis hur den vill och inte bry sig ett dugg om vad de andra gör eller hur det ser ut – bara vara i sin egen känsla och dansa utan prestation, dansa för njutning och frigörelse.
Nu kom jag på något annat, jag hörde eller om det var något jag läste… det var i alla fall en intervju med Amelia Adamo där hon berättade att hon var bra på att njuta och hon hade uppmärksammat att vi svenskar (hon är från Italien) sällan sa att vi gjorde något för njutning, utan vi sa som oftast att vi skulle unna oss något för att det var vi värda.
Och på det viset så kanske vi känner att vi måste vara värda något först för att unna (läs: njuta) oss sen, alltså fortsätta vara så himla duktiga och presterande. Jag tog verkligen till mig det hon förmedlade och har börjat smaka mer och mer på ordet –njuta och jag älskar det verkligen och när jag lyssnar till min sanna röst där inne så är jag säker på att livet vill att vi ska njuta så mycket vi bara kan av det.
La dolce vita
Härligt känt och skrivet av er båda – njuta är ju det bästa som finns och det ger massor av positiva ringar på vattnet – det liksom sprider sig till alla i vår omgivning…Så NJUT av en härlig jul / KRAM
Härligt med njutning, men jag går gärna ett steg till, längre in i själen och högre upp till änglar och guider och vill gärna önska att alla försäker leva i passion…..Försök känn passion för det du gör…när du gympar, när du yogar, när du rider, när du lagar mat, när du spelar gitarr, när du lyssnar på din älsklingsmusik och DÅ når du ett steg högre i din njutning.
Lev, älska, njut passionerat och jag frågade mina syskon en gång hur de uppfattade mig och min storebror sa att han upplevde mig som en person från södra Europa, runt Medelhavet, då jag är yvig i rörelser, skrattar och talar högt, är enormt öppen osv och inte som en svensk brukar vara. Jag kände först att det var ju trist och kände mig lite ledsen att jag kanske inte platsade i svenskars sätt att uttrycka sig, men efter ett tag kände jag mig glad och efter ännu längre tid kände jag mig glad OCH fri och nu när jag skriver så känner jag mig enormt glad, fri och passionerad och jag bjuder gärna på mig själv, att jag ibland gör bort mig skrattar jag mest åt för det befriar och känslan är: Jag lever, jag är jag, jag gillar mig själv, jag skrattar när kroppen vill och det kallar jag att leva genom hjärtat.
Klart det inte alltid är glatt och kul, men jag försöker tänka positivt och NU är livet helt strålande då jag bytt jobb, fått nya kontakter, kamrater och det är med en stor lyckokänsla jag kliver upp 05:20 och åker till Hedemora där jag jobbar passionerat som praktikantsamordnare under socialtjänsten och det känns såååååååå bra!!!
Nu ska jag sätta mig och sända Silvervioletta Flamman, jag är en kanal för S:t Germain, ärkeänglarna Mikael och Zadkiel och det ska också bli en passionerad stund!
Känn livet brusa i era ådror, känn livets energier och lyssna passionerat på era kroppar för ni får underbara talande svar<3