Barns törst

Tänk dig att du är törstig. Ibland får du ett glas vatten. Ibland får du ingenting, din törst släcks inte. Du tvingas att vänta tills nästa gång någon bestämmer att du kan få ett glas vatten. Du blir väldigt nervös och frustrerad. Du börjar att konstant fråga efter vatten, även när du inte är törstig, eftersom du inte är säker på att du kommer att få något vatten när du är törstig. Du blir osäker när du inte har vatten tillgängligt. Du blir så upptagen med att se till att du har tillräckligt med vatten att du är oförmögen att tänka på något annat.Tänk dig nu det motsatta scenariot. Du är törstig. Du får omedelbart vatten, så mycket du behöver för att släcka din törst. Du blir tillfredsställd och kan fortsätta med det du höll på med utan att oroa dig. Du känner dig försäkrad om att vatten finns i överflöd och att du kan få när helst du behöver. Du känner dig trygg i denna vetskap och den fysiska närvaron av vatten är inte nödvändig. Du känner dig bekymmersfri och kan ägna din energi åt andra aktiviteter.Tänk dig nu dessa två scenarion med ditt barn och dess behov av fysisk närhet och kroppskontakt. Du bestämmer.

Okänd
 

2 kommentarer till “Barns törst

  1. sofia Inläggsförfattare

    Känner så mycket glädje och värme i hjärtat att bloggen nått ut och att du blivit rekommenderad den. Wow, det känns sååå stort för mig!

    Tack för att Du läser den och delar dina ord, det ger mig än mer inspiration att fortsätta dela mina tankar och mitt liv ~ tack!

    /Sofia

  2. Chatarina

    Verkligen mitt i prick! Jag blev rekommenderad din blogg av kollegor (sjukhuskuratorer på en barnklinik) som berättade att du skriver helt fantastiskt! Och jag kan bara hålla med! 😉 Just denna text kommer jag att bära med mig i mina möten med nyblivna föräldrar med anknytningsproblematik. Tack för en bra blogg med mycket kärlek och visdom!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *