Gamla känslor
Jag grottar ner och in mig så fort jag kan dra mig undan och ta chansen… rakt in i djupet av mina känslor. Låter dem kännas, värka ut. Jag tror inte alls på att slänga på musik, rota i skafferiet, handla mm för att skifta mood. No, NO! Tvärtom tror jag på att gå all in om/när tillfälle ges och uppleva dem. Känna sorg, tomhet, övergivenhet, ensamhet.. allt det gamla.
Jag förstår nu att det är inte vuxna Sofia som känner allt det smärtsamma. Det är lill-Fia, det är hon som fortfarande läker. Jag har inte gett henne all min tid, närvaro och medkänsla ännu, så hon har inte läkt klart. Kanske aldrig blir helt läkt. Men jag stannar så fort jag blir medveten om att det är hon som sörjer.
Jag vågar stanna nu. Är inte rädd för det obehagliga. Jag vet inte när det läkt klart, om det någonsin läker klart men jag vet att det läker – när jag känner.
Häromkvällen kom hennes sorg och tomhet och sköljde över mig. Jag tillät det komma. Jag grät. Sörjde. Låg i smärtan. Det gjorde ont. Jag ville prata med någon men vågade inte ringa. Så jag började skriva.. till Gud. Tårarna smälte tungt mot pappret. Det var så förlösande. Jag var så liten.. så liten.. men jag fann ett stort mod att stanna kvar. Ett vuxet mod. Min vuxna Sofia upplät kroppen till lill-Fia’s obearbetade (läs: oupplevda) känslor. Det var ett vackert möte. Jag och hon, där med orden till Gud.
Sedan dess så har känslorna växt från lättnad.. till glädje… till sprudlande livsenergi. Det var dock inte mitt mål, att må bättre, min intention var enbart att stanna med det som kändes, att på ett vuxet och medkännande sätt ta hand om lill-Fia.
”ty ett barn kan uppleva känslor endast om det finns
en person närvarande som accepterar barnet med dess känslor,
förstår det och följer det.”
Alice Miller
Det självutplånande barnet
Tack Linda för att du delar med dig av dina ord och din smärta. Inom oss så är vi alla så lika tror jag… och vi kan också inspirera och lära av varann för att läka och helas.
Med värme
Sofia
Thank You so much Wes, I’m happy that you are a friend of mine!
Kände mig så träffad av din text! Jag har ikväll kännt mig sorgsen, tom, övergiven och oälskad. Mitt inre barn vill bli bekräftad och önskad. Ikväll hade jag velat ha sällskap. sitta och mysa i sommarkvällen med lite vin. Men ingen hör av sig. Och de jag hört avmig till,
A friend in need sometimes only needs an open ear. The good thing
about this friend is …. I have two ears 🙂 Anytime my friend.
Tack till er båda!
Tack Eva, så fint att ha Dig som vän ~ välsignad.
Ring när du vill
Vackra starka ord i vilken en helAnde energi sprider sig. Tack för att du delar med dig. Det läker inte bara de som läser detta utan många fler på denna planet Moder Jord. Hon känner din sorg och läker oss.
Kram AM