Live it!

Såg en intressant dokumentär om Deepak Chopra filmad av hans son Gotham. Den har hängt sig kvar i mina tankar, den berörde på ett obekvämt sätt. Den visar en mänsklig bild av Deepak, bortom guru-uppsynen. Och som jag såg honom nu, en man med beroenden, av att bli bekräftad och vara uppkopplad.

Jag vill inte på något sätt klanka ner på Deepak, han är människa, precis som vi andra. Var och en av oss har en utmaning eller fler att möta. Men det som jag inser är att det är stor skillnad på att tillskaffat sig kunskap och att tillämpa den… du kan vara kunnig och du kan vara vis (jag skönjer där en skillnad). Och framför allt visar mig filmen att det är en helt annan sak att prata om sin kunskap än att leva den. Live the teachings, säger Oneness. Och jag ser det så med visdom, att den är inget värd förrens jag förmår leva den.

Jag tänker också på Oneness som säger att meningen med livet är relationer. Vi är här för varandra. Och det är också något sorgligt med Deepak-filmen att hans driv har blivit så stort med att relatera till alla oss okända fans att han försummar de närmaste – de allra käraste.

Det är inget unikt med det Deepak-filmen visar, tvärtom berör det mig så innerligt för att jag vet av egen erfarenhet att det är så lätt att springa med i rushen, jaga sig själv och rusa ifrån sin källa, sluta leva visdomen och säga till de nära: att jag kommer snart, ska bara jobba klart… ska bara jobba mer… ska bara.. ska bara…

Någonstans så fastnar drivet i benen och växeln går liksom inte att få ur. Orden bara manglar på och tystnaden ter sig allt mer avlägsen. Det stressiga livet blir dagar som går och vips så har livet levts… finns inge mer. Och någon kanske frågar sig; var det allt?

Deepak får mig att förstå något mycket viktigt som jag vetat om men inte uttalat för mig själv – att jag vill leva som jag lär. Jag ser mig som en lärare, jag älskar, precis som Deepak, att prata om det som jag har kunskap i (andlighet) men det är inte mitt livssyfte att stå och mässa ut det – jag vill leva det.

Och det är inte lätt att ta sig dit, men jag är på god väg. Och än godare nu sedan jag såg filmen och kan formulera min intention tydligare. Jag vill gärna vara en andlig förebild men mycket hellre vill jag leva ett andligt liv.

 

Kommentarer till “Live it!

  1. Bo Gunnar

    Ja Sofia, så lätt det är att ”fastna” i vetandet och förmedlandet av visdom. Och så lätt att tro att de som redan är ”visa” är annorlunda än mig, att mina tillkortakommanden, tvivel och rädsla, inte delas också av dem i deras liv.
    Kramar Bo Gunnar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *