Oneness för mig

2012-08-06

Jag har förstått att det kan finnas rädsla mot Oneness, så jag tänkte dela lite av mina tankar och vad jag själv känner. Jag kan inte uttala mig mycket om Oneness ännu, då jag just kommit i kontakt med det, men jag känner igen budskapet genom mycket av det som jag väljer att tro på. Jag tror på godhet och jag tror på kärlek. Jag tror på att vara sann emot sig själv och att all kärlek börjar med kärleken till sig själv. För mig är sökandet av Gud (oavsett religion och andra namn) en resa i det inre, inte i det yttre. Så som jag tror så finns Gud (det goda, källan, Buddha, den upplyste) inom oss alla och därför tror jag att det enda sättet att finna ’det’ är att finna sig själv.

Oneness kanske är en väg för någon att finna det man söker. Som jag ser det så ger Oneness i alla fall otroligt många fina processer att söka sig inåt, gå inom med kärlek. Det jag fastnade för allra mest under lördagens kurs var inte Deekshan och den starka fina energin jag upplevde utan det var kärleken i budskapet i deras texter. Jag tänker främst på att livet består av relationer och att när vi kan läka våra relationer så läker vi inom oss själva. Relationerna som de främst syftar på är de vi hade omkring oss när vi var barn dvs relationen till våra föräldrar.  Att läka relationen med dessa och på så vis med vårt inre barn och sedermera läka relationen med våra barn. Och att läkningen sker genom kärlek i vårt inre, processen börjar där. Nu vet jag inte om alla känner att det finns sår att läka, men när jag vänder mig inåt så känner jag definitivt sår. Jag har känslomässiga sår där inne, som jag inte alltid ser orsaken till men som jag ändå känner. Dessa sår tror jag att jag kan läka genom att möta mitt inre och för mig är yogan ett sätt att göra det, även bön, meditation och dans såklart. Jag ser även att Oneness har kärleksfulla meditationer för att möta sitt inre. Och det fina är att när läkning sker på insidan så ges även möjlighet att läka på utsidan. Livet är magiskt, framför allt när vi anammar och släpper in (släpper ut) det gudomliga. Och vad som är gudomligt är upp till var och en att finna/känna. Vi tar alla olika vägar. Vem är jag att säga vilken väg du skall gå och vem är Du att säga vilken väg jag bör ta. När jag ser inåt med kärlek så visar mitt inre, Gud inom mig, vad jag behöver se och vilka vägar som ligger öppna för mig. Jag väljer att gå i tillit. Jag väljer att leva i kärlek.

Kärlek är också att sätta gränser. Att stå upp för sig själv och sin sanning utan för den skull att påpracka någon sanning eller pekpinne på någon annan. Det gudomliga inom oss finns där och när vi vill möta det så är det bara att vända sig in, det behövs troligtvis ingen Deeksha, Yoga eller mediation för att göra det men jag känner mig trygg i dess sällskap och finner stöd genom dessa ’former’. Som jag ser det finns inget rätt och inget fel. Vi har alla våra gudomliga vägar att gå…