Ringde upp en författare här om dagen som jag vet är driftig och klipsk och frågade om jag fick komma och intervjua henne om hennes bokutgivning då jag vet att hon gett ut i eget förlag. Idag träffades vi och jag fick en hejdundrande boost med pappersval, tryckeri, layout, målgrupp, ekonomi, bindning mm. Det var så givande för mig, har fått mycket att fundera på må jag säga.
Jag blir så glad av människor som delar med sig. Det är också det mitt skrivande handlar om att dela med mig av det jag har att ge. Pass it on. Och som jag har skrivit förut på bloggen om att jag behöver ge för att kunna behålla det. Det är först när jag ger som jag får.
Det är mycket huvudbry nu, det händer mycket. Känns som jag hänger upp och ner. Skakas om. Jag vet att det ska vara så här. Men jag påminner mig om att inte forcera och inte ta några snabba beslut. Snarare sakta ner, stanna upp och ta time out ett tag. Bara vara.
Landade efter känslan av en evighet äntligen i frisörstolen hos Anneli (Anneli Salongen i Solvarbo). Blev ompysslad och fin i håret. Och inspirerad av Rachel Brathen, även kallad Yoga Girl. Ni som har instagram kan följa henne där, gör det vettja, kolla in hennes bilder – hon är cool!
Tänker att det är ju precis där jag ska landa… i mig själv… på yogamattan.
Namaste
Jag känner mig så ompysslad och älskad, livet är gott! Imorse blev jag firad på sängen av familjen som sjöng och bullade upp med paket och frukost. Vi valde att fira idag, på en helgdag istället för imorgon på min födelsedag även om Maya redan skvallrat att jag kommer få paket då också.
Måste bara visa vad jag fick just av Maya. Hon hade gjort två halsband så att hon och jag kan ha ett varsitt (som best-friends) och sen fick jag presentkort på massage, yoga och mys hos frisören. Ser framemot morgondagen, då har hon utlovat både massage och ett yogapass. Lucky me!
Mitt förskräckliga hårtrauma sedan i somras håller fortfarande på att rehabiliteras. Idag återvände jag till min trygga helare Jenny på Naturlig Skönhet som räddar upp min kalufs. Nu färgas det med milda produkter och jag glider långsamt ifrån min platinablonda sommarfrisyr mot mörkare breddgrader.
Familjen mötte upp mig efter ompysslingen och vi körde turnering (sten, sax, påse) om val av restaurang. Resultatet blev Broken Dreams. Oh, vilken fin Ängel, sa Maya om bilden på toadörren.
Igår hade jag tid hos frissan för att bleka min utväxt, yes I´m a fake blond, och då föreslog hon att vi skulle bleka hela utväxten istället för att göra slingor. Jag sa att jag tyckte det blev för ljust förra gången vi slingade utväxten, så jag bad henne göra håret någon nyans mörkare denna gång.
2 timmar senare, stressad och lite sen till ett studentfirande ser jag att resultatet inte blev som jag förväntat. Det blev en superalbinoblondmatta över hela hjässan, hjääälp!
Skrämde livet ur halva släkten på studentfesten fast jag gömde kalufsen under ett brett pannband àla 90-tal.
Imorse kände jag att jag verkligen måste agera, frissan från igår är borta hela helgen och kan inte reparera skadan, så jag tar bilen och drar iväg strax efter nio i morse, letar febrilt igenom stan efter en öppen salong. Hjälpen visar sig och en vänlig dam bjuder in mig för att färga mörkare slingor. Tacksam.
Hon pressar in mig i slinghättan och luvar mig så tårarna vattnas i ögonen. Den som vill bli fin får lida pin, poängteras som alltid. Efter en halvtimme med färgen sköljer hon bort den och jag får kika i spegeln – PANIK ovanpå min platinablonda kalufs och den plastigahättan spretar en hel skalle med LILAtofsar!!!!!!
Hon räddar snabbt situationen och erbjuder sig att färga dom lilaslingorna bruna. Jag svettas och vandrar runt, runt, runt i salongen medans hon blandar färgen. Tårarna trycker på. Jag frågar gång på gång om hon är säker på att det lila kommer gå bort. Vi får hoppas, svarar hon medlidsamt. Medlidande från en frisör känns inte bra!
På med färg och efter ytterligare en stund sköljer vi bort och jag är livrädd när jag sätter mig framför spegeln. Och det har jag all rätt att vara, mitt fakeblonda hår är nu förvandlat och jag är en brunett!
Men gud, det är alldeles för mörkt flämtar jag fram. Och börjar gråta lite smått (jag vet, to much, men känslorna bara vällde fram). Ingen fara säger hon serviceinriktat och vänligt, jag bleker på lite nya slingor uppe på.
Stunden senare sitter jag med folieslingor som täcker dom värsta mörka partierna. Blekningen tar. Och efter sköljningen är nyanserna många, men jag ser trots allt bättre ut än igår, och jag känner mig mellanblond, inte blond, inte brunett, egentligen en ganska bra blandning för mig. Men till min fasa har luggen bränts av och det återstår bara avbrända korta fransar.
Gråtande och med svidande hjässa lämnar jag salongen.
Nu 5 timmar senare och med olivolja insmord på hjässan och en sjal lindad runt håret har jag återhämtat mig från värsta chocken. Jag intalar mig ständigt att det bara är hår. Det växer ut igen. Det blir friskt och fint igen. Och jag börjar helt ärligt ta till mig min pappas ord; ”varför kan man inte ha den färg man har”
Var till frissan idag och blekte slingor och toppade topparna. Givetvis måste jag göra håret ljusare, jag är ju inne i en vit period just nu. Och på något vis känns allt det vita bättre än allt det rosa jag var i nyss. Rosa Rosa Rosa. 38 år och allt är rosa, jag vet, det klingar illa! Men håret har jag tackolov inte gått lös på med rosa, nöjde mig med mössor.
Men nu är ju som sagt allt vitt!
Står hos frissan och skall betala för mig. Ser en stor vit gudomligt vacker Buddha bakom kassadisken. Jag måste givetvis kommentera den vackra Buddha´n. Märker att hon bortförklarar honom- tex som om någon säger; Vilken fin jacka! Äsch, den här gamla trasan.
Det var kanske inte det hon gjorde, men det var iallafall så jag uppfattade det. Så snabb och spontan som jag är frågar jag om hon vill sälja honom!
Efter viss fundering och mycket inre böner i mig, så säger hon Ja!
Lycklig som en liten flicka studsar jag ut med Buddha i famnen och tar honom med hem!!!!
Jag har så gulliga frisörgrannar vid min mottagning. Gick idag in till Tina och Jenny för att köpa schampo. Då frågade Tina om jag ville att hon skulle tvätta håret åt mig. Och det ville jag ju såklart! Det är ju så skönt att få håret tvättat. Under schamponeringen gav hon mig skön hårbottensmassage – jättelänge….
Sen när hon blåst håret torrt frågade hon om hon kunde klippa lite på topparna. Det slutade med att hon klippte hela håret.
Efteråt kom Jenny med förslag på en håruppsättning och satte den i verket.
Detta gav dom till mig för att dom ville det. Jag känner mig häpen. Ingen vinning, bara ren äkta arbetsglädje och service! Jag är så tacksam! Wow, vilka tjejer!
Tusen Tack!