Siljan lockade oss till sig igår. Kan inte säga så mycket mer än att jag dras till olika platser ibland, låter energin föra mig utan att sinnet får svar på sina frågor om varför. Jag följer flödet och den inre ingivelsen. Min ingivelse var att vara vid Siljan på söndagkvällen. Jag och tre vänner slöts samman i en fin stund och meditation ute på långbryggan. Stärkande som alltid att vara vid Siljan. Vi fick se en sprakande sol sänka sig i vattenytan och en krispig måne smyga fram bakom tallarna på berget. Magi. Naturen är magisk!
En lugn och skön midsommar har vi haft, avslappnat och prestigelöst. Jag älskar att ta dagen som den kommer, även om jag är en människa som gillar (läs: håller benhårt i) rutiner. Men friheten har alltid varit min största drivkraft. Den här helgen har varit fri. Fri att fånga stunderna och impulserna som de kommer.
Midsommaraftonen bjöd på rivieramys i Rättvik, vid älskade Siljan. En vandring på den långa bryggan, så lång att vi vände halvvägs. Bad i det långgrunda ljumma vattnet. Långlek vid campingen och glass i Mustafas kiosk. Och så råkade vi hamna i Sveriges midsommarmecka, det vill säga mitt i Tällbergs majstångsresning (med bilen!!!). Magarna kurrade på hemvägen, ringde pizzeriorna men fick inget svar (daaaa) men Max hade öppet och Ica Maxi, så familjen åt hamburgare i bilen medans jag gick in och handlade mig en sallad och hyrde film. Ja, så kan man också fira midsommar.
Glad har den i allafall varit och jag känner mig fri.
Tacksam för det liv jag lever…