Artiklar med etiketten ‘Skrivande’
Nelson Mandela
It always seems impossible
until its done.
Min dag
Bunkrat upp mig i soffan med tjejerna och katter för fredagsmys, maken är bortrest och Oscar fick åka med en vän på Leksandsmatch. Sven härjar fortfarande, det är mysigt när det knakar i husknutarna.. jag har skottat idag, men inte allt, sparar lite tills imorgon och en del packade jag ner genom att köra fram och tillbaka över gården med bilen. Jag är inte så noga nuförtiden, chillar mer än stressar, nu kan jag slappa i soffan en fredagskväll även fast det är ostädat hemma och vi äter mat från pizzerian.
Det bästa idag var Oscars glada energi när Stefan kom och hämtade honom för hockeykvällen OCH myslunchen bara jag och Izabelle på restaurang OCH när jag och Maya (Izabelle hade slagit ro med John Blund) låg omslingrade i famnen på varann till Idol, låg kvar reklampaus efter reklampaus trots att jag var kissnödig… mammalycka.
Nu har jag kvar en gobit, Books & Dreams kom i brevlådan idag…
You are capable
There is no passion to be found playing small –
in settling for a life that is less
than the one you are capable of living.
Nelson Mandela
9:ans energi
Ikväll börjar jag min inventering av året, tack Ingrid Berndtson för inspirationen. Jag ska använda årets sista veckor till att begrava det som jag är klar med. Förr har jag alltid varit så snabb med att jaga efter det nya men nu ska jag stanna upp och se vad jag ska släppa taget om… innan jag öppnar famnen och skålar in det nya året – 2014 som kommer med 7:ans energi, jag är full av förväntan eftersom det också är mitt själsnummer.
Min önskan är nu att alla prenumeranter gör tid i sina almanackor för analys och eftertanke om vad detta år har inneburit. Hjälp mig i min strävan att rensa ut det som inte längre tjänar dig eller dina medmänniskor.
Tag god tid på dig att fundera på vilka människor som du har omkring dig. Hur ser dina relationer ut? Är de tillfredsställande och glädjerika? Är de fyllda med nya och oväntade äventyr för gemensamt växande? Eller har de fyllt sin funktion och går på tomgång? Kanske tom dränerar dig på energi. Våga förändra!
Hur trivs du med ditt jobb, dina studier, dina fritidsintressen?
Ställ samma ärliga och modiga frågor till dessa aspekter i ditt liv. Hur har din relation till den skapande kraften utvecklats under året?
Är du nöjd med den du är, det du har, gör och hur du förverkligar din potential?
Utdrag ur Numerologiskt nyhetsbrev december, Kunskapsnyckeln.
Change lives
Abundance
When you are grateful,
fear disappears and
abundance appears.
Anthony Robbins
Jag har ett val
Det finns två sidor i oss alla, en ljus en mörk, en god en ond, en givmild en snål, en stark en svag… jag brukar säga att det är som ett mynt som flippar från sida till sida. Jag slutar mer och mer att döma mina sidor. Jag kommer tillfreds med dem. Jag måste acceptera dem även om alla inte är vackra och domaren inom mig vill döma, men det är så här jag är och det hjälper inte att varken försvara eller döma – däremot acceptera den jag är.
Det händer något med acceptens, det är som trolleri… magi – det omvandlas till kärlek. Myntet som jag ser det handlar egentligen om kärlek eller rädsla. Jag kan välja att se situationen med rädda ögon eller med tillitsfulla. Jag kan möta Dig med rädsla eller kärlek. Jag kan ta emot det jag upplever med värme eller kyla. Jag kan göra motstånd mot livet eller omfamna det. Jag kan sitta med kontrollerande hand och hålla i det som sker eller ta emot det som är med öppen famn. Jag kan döma dig eller fria dig. Jag kan vistas i ljuset eller förbarma mörkret. Jag kan gömma mig i skuggan eller känna friheten fladdra i håret.
Jag kan klaga över det jag saknar eller tacka för det jag har. Jag kan kämpa emot eller flyta med. Jag kan paddla själv eller låta vinden ta vid. Jag kan tacka… ju mer jag tackar desto enklare blir livet och mer får jag att tacka över. Tacksamhet är kärlekens uttryck. Jag kan bestämma mig för att varje gång myntet flippar sida vända det tillbaka igen, jag måste bara bestämma mig för att se livet från den ljusa sidan. Att leva livet med värme, glädje och tacksamhet. Det är inte krångligare än så, inte alls, men det kräver mod. Mod att välja det ljusa och det varma… men det är inte långt borta, det är inom oss alla och det handlar inte om tankar och gott och ont, det handlar om inställningen och attityden jag väljer att ta.
Du behöver inte kämpa
Bara Du har bestämt Dig!
Navid Modiri
Glädje
Part of life
Mina steg…
Nog märker jag av min sorgeprocess även om jag känner mig totalt förankrad i nuet, accepterar och förstår min mammas död och känner frid med den, så visar sig det omedvetna, grumlar upp till ytan. Jag drömmer starka drömmar, jag drömmer om mamma och att jag träffar mamma. Det är turbulent vissa nätter och jag sover kort, vaknar oftast tidigt vid fyra. Jag får fundera lite extra när jag ska säga mitt fullständiga namn, mitt flicknamn Pettersson kommer först i tanken. Och begäret efter kaffe och sötsaker är stort, jag har inte druckit en dropp kaffe sedan 30 september (10 veckor) men suget de senast två veckorna har varit sååå starkt.
Alla begär är bara begär efter kärlek.
Sri Bhagavan
Jag förstår att jag innerst inne är liten och i stort behov av kärlek, och nu när min mamma inte är kvar i livet så kan jag komma till insikt att jag behöver finna den famnen och källa av kärlek inom mig själv. Det jag längtar efter är inget vare sig mamma eller pappa kunnat ge mig eller skulle gett mig, det är något jag måste våga leta efter själv. Det är en ensam väg att gå men den leder till en känsla av fullkomlighet, jag är säker på det. Sorgen gör mig hel, den har satt ljus på det jag ska finna… inom mig själv.
Det gör inte stegen lättare, jag skulle gärna hålla min kaffekopp i ena handen och en chokladkaka i den andra. Men jag har bett om modet att gå själv, med öppen famn och tomma händer. Jag vill känna det här, jag vill vara närvarande. Och jag både vill och behöver se det mitt omedvetna rensar ut, det är en gåva att få se det – det är ett tecken på att jag läker.
Jag sörjer inte, jag kan inte säga att det är lidande jag upplever eftersom jag känner sådan total tillit till min process och det jag går igenom. Jag vet att en människa lämnar jordelivet den dagen det är meningen, allt är genomtänkt och omhändertaget in i minsta detalj, jag känner ingen som helst tvekan till det. Och hon må ha lämnat sin kropp men med mig är hon varje dag, hon lyser upp de steg jag tar…