Tråden sorg…

Har blivit medveten om hur mycket sorger jag bär inom mig. Människor som dött, relationer som ändrats, arbeten som avslutats, drömmar och förhoppningar som inte införlivats- alla är de förluster på sitt sätt. Och för vissa människor tillkommer även skilsmässor och flyttar, vilket jag har varit förskonad av.

Livet är kantat av sorger. Tråden sorg är en del av livets väv. Det är också vackert med sorg, det visar att jag sörjer något som gått mig förlorat – sorgen är ett uttryck för kärlek.

Sorg är normalt och naturligt. Vi ska sörja. Ska och ska, jag tror iaf att jag behöver tillåta mig sörja för att kunna leva. Det handlar om mod – modet att älska. Ge mig hän till den, dem och det jag älskar trots att jag vet att det kommer gå förlorat en dag.

Jag har inte vågat det – älska fullkomligt… innerligt och vidöppet. Av rädsla att förlora det jag håller så kärt. Och jag tror att ända sättet för mig att öppna mig fullkomligt för kärleken är genom sorgen. När jag tillåter mig sörja, känna och bearbeta, så tillåter jag mig också att älska. Sorgen och kärleken går hand i hand. Ingen kärlek utan sorg. Den garantin finns inte, bara i ett slutet hjärta. Och jag vill inte vara sluten, jag är här för att leva. Att älska är att leva. Och att sörja är en del av att vara levande.

 

 

2 kommentarer till “Tråden sorg…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *