Villkorslös kärlek & glädje

2012-11-28

Kan hända kommer jag vara lite offside med bloggen några dagar. Jag känner att jag går in djupare i Oneness inför helgens Awakeningkurs, mitt fokus nu är hemmet och familjen såklart och all annan tid ägnar jag åt min Onenessfördjupning, meditationer och kontemplation. Allt är som det ska och jag mår bra, bättre än någonsin.

Bugar i tacksamhet!

En av de viktigaste lärorna inom Oneness är att ”innehållet är inte viktigt, det som är viktigt är hur du upplever innehållet”. Vad som än händer i ditt liv, bör du ha lärt dig konsten att uppleva det. Det är ”konsten att leva”. ”Konsten att leva” är att uppleva allting fullt ut, totalt, oavsett vad som pågår.

I ditt liv pågår hela tiden mänskliga möten, mellan dig och dina vänner, dina släktingar, din chef, dina barn och din familj. Du relaterar hela tiden till dem för livet är relationer. Utan relationer existerar du inte. I dessa relationer finns det hela tiden något slags utbyte. Du kanske blir sårad, du kanske blir provocerad, det kanske uppstår smärtsamma minnen, allt detta sker.

Vad som än händer, om du kan uppleva det fullt ut, så kommer du upptäcka villkorslös glädje. Vad händer när man upplever så mycket glädje? Det upphör inte där. Det blir kärlek. Endast en lycklig människa kan älska någon. En olycklig människa kan inte älska någon. Den sortens kärlek är endast fängslande och kontrollerande. Sann kärlek kommer utifrån sann glädje och sann glädje uppstår när man kan uppleva vad som än pågår i den inre världen. Det är inte så svårt.

Om du utövar det i 21 dagar, så blir det väldigt naturligt. Det är ingen vits att lära ut sådant som inte är enkelt, som inte är naturligt. Det tar 21 dagar för hjärnan att lära sig ett nytt mönster. Efter 21 dagar blir det väldigt enkelt och naturligt. Det blir som ett alkohol- eller drogberoende. Varför blir man beroende? För det ger en så mycket glädje eller lycka eller frihet. Samma sak sker här. Det enda är att det här ger inga negativa bieffekter. Det ger dock väldigt goda bieffekter, som att du upptäcker kärlek, medkänsla. Sådant sker.

Så du måste börja med smärtan. Håll smärtan i ditt inre som du håller en nyfödd bebis. Så varsamt måste du hålla smärtan och se det som en välsignelse. Du håller i det, upplever det, utan att döma det, och till en början är det väldigt smärtsamt. Det kan bli som en smärta i bröstet, men långsamt kommer du upptäcka en frihet, en glädje och den glädjen blir kärlek.

Detta är vägen till villkorslös kärlek och glädje.

Bhagavan