Visa mig vägen

Visa mig vägen! Det är precis den utgångspunkten jag behöver ha för att må bra. Lämna över mina val och mina handlingar till Gud. För det är när jag bara nalla tillbaka kontrollen som allt börjar tjorva ihop sig igen. Kontrollen lär jag aldrig få och har väl aldrig haft, men sinnets uppblåsta övertygelse om att äga kontroll – det är det som förtar mig från livet självt, glädjen och förmågan att upp-leva livet (tillskillnad från att tro sig planera och styra det).

Jag kan eftersträva att förekomma mig själv när jag är där med händerna i kakburken och alltså ämnar ta tillbaka ”min känsla” av kontroll. Men det känns liksom lönlöst, sinnet (egot) är listigare än så och lurar snabbt dit mig igen utan att jag ens hinner ana det.

Så jag försöker påminna mig själv om att lämna över makten till Gud varje dag istället. Ja, lämna över nått jag nu ändå inte har… men alltför ofta inbillar mig att jag har.

Och vissa dagar är jag inte ens så klok. Då får jag snällt ta den hårda smällen av oro, ängslan, rädsla – för just dessa känslor berättar för mig att jag blåst upp mig själv till herre över Livet igen och med det blivit med smärtsamt ok på mina axlar. Och när mina tankar snurrar intensivt med att finna lösningar och ordning i det dåliga måendet så hör jag förhoppningsvis en inre röst som viskar; Lämna över. Släpp taget. Lita till livet och låt Gud visa vägen.

 

3 kommentarer till “Visa mig vägen

  1. lina alfredsson

    Jag säger det igen, tack för dina inlägg <3 <3 Läser alla även om jag inte kommenterar, bara så du vet 🙂 <3 Kram och allt gott till dig

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *