The voice

Jag träffade en annan yogainstruktör idag och hon frågade om utövar yoga själv hemma, jag svarade snabbt att nej det gör jag inte. Och så berättade hon att hon gör sin yoga var dag även när hennes bebis är med, är intill. Kan du gå inåt då frågade jag. Nej, men det är ju mest för att tänja, svarade hon.

Och efteråt kom jag på mig själv med att jag visst gör yoga varje dag, jag lever med yogan hela tiden. Nej, jag gör inte mina asanas (kroppsställningar) eller pranayama (andningsövningar) dagligen MEN jag lever som en yogi i hjärtat. Jag bär dess budskap med mig som ett foster i min livmoder. Jag ger den näring, omsorg och kärlek var dag. Jag vårdar den så ömt jag bara kan, fast många gånger omedvetet. Den ligger där inbäddad på min tryggaste plats och jag när den med min livsenergi. Jag och Yogan har en knutit an på ett djupt plan, vi har en navelsträng som håller oss samman hela tiden och förhoppningsvis hela livet.

* * *

Efter kvällens yogapass så fångandes jag av värsta Feelgood-programmet på TV4, The Voice. Ett teveprogram där de söker efter sångtalanger och deltagarna får uppträda bakom en kändisjury och sjunga utan att synas, så att juryn enbart bedömer rösten.

Och juryn påpekade hela tiden att eftersom alla rösterna var så fantastiskt bra så behövde de lyssna efter något mer, lyssna med hjärtat och försöka känna sångarens energi. Och det blir så tydligt att förutom den vackra sångrösten så kan det tillföras så mycket mer när man ser och upplever hela människan – precis så är det med yogan för mig om jag liknar asanas (kroppsrörelserna) med sångrösten, så är det när jag tillför hjärta, energi, engagemang och medvetenhet som den verkligen berör och hittar in.

 

Stunder i nuet

När jag borstar mina tänder och sköljer min mun,

lovar jag att tala sanningsenligt och kärleksfullt.

När munnen är fylld av välljudande ord,

spirar en blomma i mitt hjärtas inre.

Thich Nhat Hanh

Stunder i nuet


 

HIV-smittade barn

This is Ganesh, he is 6 years old and HIV-positive staying at ASRO orphanage in south Goa. His english has improved a lot during the last two years when I met him first. He is usually all smiling but on this pic he is having some thoughts on his mind. He just got back from hospital after being treated for bad pneumonia. Once the children come to ASRO all of them get their health improved just by taking HIV medicine and eating 4 meals per day. His grandmother is still alive but can not take care of him, and especially can not feed him proper food so he would stay as healthy as he can. That is why he lives at ASRO.

Maria Vikman

This is Sister Saroj, 30 years old and working as a nun since 10 years back. She was trained as a nurse and can therefore work at ASRO with both the AIDS patients as well as the HIV children. Her mother did not approve at first when she wanted to leave her ordinary life including her family but in the end she said ”if this makes you happy that is what you should do”. Still every time they talk on the phone they cry because they miss each other so much.

Sister Saroj knew already at the age of 10 she wanted to work as a nun, helping others. During a severe fever illness at this age she got a strong picture and feeling of being held, cared for and loved and since then she feels Jesus is with her all the time.
What she likes the most about working at ASRO is the Sisterhood between the nuns, there are no secrets, they talk about everything very straight and everybody accepts each other as they are. Also she loves to not own anything herself, anything she needs she has to ask for permisssion and money.
What a Sister heroine!

We will keep on supporting ASRO and gather donations in order to renovate next four bathrooms (out of total 14). Let me know if you want to contribute.

Maria Vikman

Maria är en själasyster som har sitt hjärta på Barnhemmet för HIV-smittade barn i Goa, Indien. Hon samlar årligen in pengar och åker själv ner till Barnhemmet för att se till att pengarna kommer i rätta händer och blir ämnade för det som de skänktes till. Och just nu är hon på plats och agerar projektledare för bygget av nya toaletter samtidigt som hon ser till att barnen får julklappar och mer därtill. Hon är där och ger av det hon har att ge, pengarna hon samlar in och sitt eget otroliga engagemang och hjärta.

Vill du läsa mer om hennes dagar i Indien och följa Barnhemmets utveckling kan göra det via Facebook: ASRO – the orphanage in Goa for HIV kids. Och vill du som jag bidra med en donation till barnhemmet kan du kontakta mig för kontouppgifter eller ta kontakt med Maria Vikman på Facebook eller via sidan ASRO.

The secret of living is giving

 

Stressad förälder

Mötte en bekant på Ica och vi frågade varann så där som man brukar, Hur är det med dig? Och den personen svarade; Det är stressigt.

Och det fick mig att se tillbaka på när jag levde så, som en stressad förälder som hastar mellan, jobb, hämtning på dagis och/eller skola, köket och Ica. Jag är så oerhört tacksam att jag såg min väg ut ur stressen och framför allt hade mod att välja den vägen. Jag tror vi alla som hamnat i stressen kan uppleva att det finns ett annat sätt att leva. Men oftast så är det modet att våga leva det livet som är det svåraste att finna, för ’egot’ jagar gärna upp bilder och tankar om att så kan man väl inte leva, hur ska du försörja dig och så krampar man kvar i det stressiga livet av rädsla att sätta sitt eget välmående främst. Förutom att jag nu lever mitt lugna Snigelmammeliv och för det mesta är tillfreds med det så märker jag att jag också har släppt mycket av min oro och ängslan. Förr när jag jobbade som en tok och nästan aldrig var hemma så var jag ändå orolig över framtiden och ekonomin. Skulle jobben fortsätta att komma in, tänkte jag då när jag var fullbokad med jobb. Och nu när telefonen så gott som är helt tyst och jag inte jobbar alls (förutom mina underbara yogapass och några coachingar som för övrigt inte känns som jobb) och kanske mer naturligt skulle kunna vara orolig över min framtid och hur jag ska försörja mig – nu märker jag att det är lugnt i sinnet. Kroppen är lugn och balanserad, kanske är det lugnet i kroppen som sprider sig till sinnet. Jag är i harmoni med det liv jag lever precis just nu och det känns så fantastiskt!

 

Sinnets trädgård

Känslan av att vara nöjd är en blomma som drar till sig lycka, 

precis som fjärilarna lockas till ditt sinnes trädgård.

Janesh Vaidya

Ayurveda för ditt sinne

 

Uppslukad

Jag är helt uppslukad av boken Ayurveda för ditt sinne av Janesh Vaidya och smiter undan så fort jag får möjlighet för att läsa, om jag så bara hinner läsa några minuter åt gången. Boken har ayurvedan som bas och ur den blommar så fint även Yogan upp, Yogans åtta grenar och en tredjedel av boken handlar om våra sju stora energicentran (chakran) och de benämns av Janesh som Sinnets sju dolda krafter.

Jag är förtrollad av passion för bokens innehåll och läser hejdlöst huller om buller utan någon eftertanke, det spelar liksom inte någon roll vart jag läser, jag finner inspiraiton och tillfredsställelse vart jag än börjar…. och ångest när jag tvingas sluta.

Kom ihåg att den sanna konsten aldrig lyder några regler, bara hjärtat.

Janesh Vaidya

 

Frid på livets väg

Alla har rätt att uppnå frid på livets väg

men de flesta av oss är inte lyckliga och lever inte i kärlek och harmoni.

***

Alla har ögon att se skönheten i soluppgången

men många av oss är blinda och tar inte emot de gyllene strålarna i sitt inre.

***

Alla har kraft att styra över sitt sinne

men de flesta av oss är trötta och lyder våra sinnen som tjänare.

Janesh Vaidya

 

Yoga 2012

I februari startar vårens yogaklasser, en fin start på 2012. Vill bara påminna dig som aldrig provat att du är så välkommen att prova gratis första gången.

Vårens yogaschema finner du HÄR.

Jag känner också att jag vill fortsätta att någorlunda regelbundet arrangera sharing, det som jag valt att kalla Soultalk. Och om du känner i hjärtat att du vill vara med så finner du dagar och tider HÄR.

Hoppas verkligen vi ses i yogasalen och möts i hjärtat 2012.

Namaste

 

 

Välkommen 2012

 

Jag avslutar 2011 där jag trivs allra bäst, hemma med familjen. Vi myser med god mat och närvaro och avslutar kvällen med raketer och svävande lyktor.

Det är med glädje och frid jag välkomnar 2012 och jag tackar ödmjukt 2011 för vad det fört med sig. 2011 har hjälpt mig att ta många stora och svåra beslut, men viktiga, viktiga för mig och min framtid. Och nu när jag ser tillbaka på året så inser jag att jag verkligen tagit mig igenom en tuff passage men nu är jag igenom, nu har jag rensat i röran, den yttre och den inre röran. Nu är jag redo för allt det nya som 2012 kommer att bjuda på. Jag tar min familj i famnen och går in i 2012 med tillit.

Gott Nytt År!

 

Tack 2011