Drar mitt ok

Jag är Snigelmamma… allt skulle kunna vara så bra om jag inte dragit ett tungt ok av dåligt samvete efter mig under hela dagen.

Idag hade jag behövt en stor portion med tålamod och harmoni men den var som bortblåst och eftersom det hade varit bra att ha till hands då lill-trollet varit småkinkig och gnölig så fyllde jag på mitt ok med dåligt samvete över det. Och när sen det var dags för oss att avsluta den krävande dagen så kom hon inte till ro och då fick jag riktigt med dåligt samvete för att jag inte lyckades förmedla lugnet till någon av oss.

Och min längtan var att med en älvas närvaro skönt bädda ner henne för att sen tassa ner och se julkalendern med de stora barnen och prata lite om ditt och datt, det är ju så mysigt att prata med dem, och sen bre dem en varsin macka och lyssna när Oscar läser sagan ur sin läsläxa…

Men det slutade med att jag var uppe och vyssjade i en hel timme och barnen satt ensamma och bleka framför teven och när jag för en kort stund hann ner för trappen i hopp om att hon somnat så slog vi upp Oscars läsläxa och han började så sött att läsa… då fick jag rusa upp igen. Där satt han själv vid köksbordet med läxan och väntade. Maya låg utslagen i soffan och jag var uppe och försökte få Izabelle att somna medans tårarna rann nerför mina kinder.

Fybubblan vad jag tycker det är svårt att räcka till ibland….

Tillägg

Nogge var på möte ska kanske nämnas. Hans möte avslutades tidigare som tur var och han ringde hem och då kunde jag snyfta fram mellan tårarna att han måste skynda sig hem. Jag grät och barnen grät. De grät för att jag grät sa de… och då blev oket än tyngre.

Men vi fick ett fint avslut, Izabelle somnade så småningom sött, Nogge och barnen tog kvällsfika och jag kunde lyssna klart på Oscars saga. Jag fick stryka Oscar på ryggen och busa med Maya innan Nogge och jag bäddade ner dem, visserligen en timme senare än det var tänkt, men med mycket bättre känsla i magen.

Nu skall jag bara fundera på var jag tömmer mitt ok och allra helst gör mig av med det för gott.

Några tips?

 

Ensam

Dagen började med  känslor av ensamhet…

men Universum hörde min längtan om sällskap för det gick bara någon timme så kom Eva och vi tog en turné till Dollarstore, Coop och åt sen lunch på Broken Dreams (Vardagslyx i småbarnlivet). Snön kom och det blev vitt ute och vi hade en mysig promenad hem jag & barnen efter skolan.

Och efter det sköna yogapasset så överraskade min vän Ingela mig med en tidig julklapp, en hel kartong fylld med nybakade glutenfria Lussebullar. Mums!

Somnar tacksam och fylld av kärlek… och lussebullar!

 

Guds fotspår

 

Farväl kyrkan

Avslutade höstens yogaklasser i Falun idag, tog ett farväl av den vackra Johanneskyrkan och bad böner om att snart återses. Kyrkan är en rogivande plats och jag är så tacksam för varje gång jag får förmånen att rulla ut mattan där.

Kvällens yogapass började med fnitter och skratt, energin var hög och stämningen god, det är sådana härliga människor som kommer på mina pass. Vi delar så mycket, och trots att vi går så djupt i mötet med oss själva så är vi ändå så otroligt nära varandra.

Yogan ger och ger, hjärtat svämmar över av tacksamhet och så idag fick jag även det här fina halsbandet som en deltagare gjort till mig.

Lycka*

 

 

 

Our children

Children are the world´s 

most valuable resourse

and its best hope

for the future.

John F. Kennedy

 

Oscar 8 år

   

Inledde söndagsmorgonen med att tassa upp med Maya och Nogge och göra iordning fika på sängen till Oscar som fyller 8 år idag, det blev smörgås med varm óboy tillsammans med paketen. Det mest uppskattade paketet var en Adventskaleneder som jag och Maya pysslat ihop själva och fyllt med Fotbollskort. Han fick också ett halsband med Hjärtberlock som han önskat sig och ett Monopolspel.

En riktigt mysmorgon med familjen – mitt hjärta är varmt och gott!

Ps Jag släppte mina orimliga krav på perfekta Cupcakes till kalaset vi hade igår (och det var väl tur det eftersom jag är urusel på att baka och inte tycker det är ett dugg kul… kan höra ihop med tidigare bakresultat) och köpte fikabrödet istället – och det gick faktiskt bra det med, jag kunde slappna av och njuta till fullo och mitt samvete var vid gott mod ändå.

 

Yoga i juletid

Snart är höstterminen slut men jag vet att ni är många med mig som vill Yoga och möta det inre även under julen och dagarna där ikring så för oss har jag lagt in några extra insatta góbitar. Alla är varmt välkomna, även Du som aldrig provat Yoga förut kan delta, det är ett fint möte med Dig själv helt utan prestation och jämförelse.

Här finns schemat – Yoga i Juletid

 

Djupa samtal

Jag har länge längtat efter att bjuda in till en kväll för att mötas i samtal, en kväll där vi möts som likasinnade. Vi kan kalla det Sharing. Jag upplever att jag hela tiden befinner mig med människor som har en djup medvetenhet och visdom, en visdom som blommar upp allt mer från det inre. Jag ser det som att det sanna Jaget kommer fram, vi ser tydligare vem vi är och vart vi är på väg. Jag tror att när vi får tillfälle att stanna upp och mötas på ett djupare plan så har vi alla något att bidra med, kanske lära utav varann och inspireras men framför allt få vila i tryggheten att vi inte är ensamma, vi har något stort och fint gemensamt.

Vi härstammar från samma källa, vi är alla ett.

Tisdag den 13 december bjuder jag in till möte och samtal kl 17.30-20.00, kvällen inleds med en skön meditation. Smörgås och thé. Kostnad 70 kr betalas på plats. Inspire Yogastudio, Sveagatan 20, Borlänge.

Jag tror det är en fördel om vi inte är för många, så jag har begränsat antalet till 12 st. OBS Fullbokat!!!

Anmälan per mail: mail@sofianorgren.se

 

 

 

Nerlusat samvete

Jag balanserar vidare mellan mitt lugna närvarande jag som helt fullkomligt struntar i om det är hembakta lussebullar till jul och en äkta gran som kommer stå över julklapparna, för det viktigaste är att vi har vårt trygga fina hem att fira julen i, att alla i familjen är friska och vi firar julen tillsammans…

… och så ibland kommer den andra delen i mig till liv, den som jagar upp sig över att julen minsann borde vara på ett visst vis och att jag kommer jagas med ett nerlusat samvete om jag inte bakar perfekta cupcakes till Oscars födelsedag på söndag, lackar och rimmar på julklapparna och minsann går på julottan.

Jag vet vem av dessa röster som är min, jag vet givetvis vilken väg som är den enda sanna – däremot har jag inte lyckats lista ut hur jag får tyst på den andra – borde kanske koka ett gäng knäck och proppa henne full.

 

Rocking chair