2014-11-29
Såg en intressant dokumentär om Deepak Chopra filmad av hans son Gotham. Den har hängt sig kvar i mina tankar, den berörde på ett obekvämt sätt. Den visar en mänsklig bild av Deepak, bortom guru-uppsynen. Och som jag såg honom nu, en man med beroenden, av att bli bekräftad och vara uppkopplad.
Jag vill inte på något sätt klanka ner på Deepak, han är människa, precis som vi andra. Var och en av oss har en utmaning eller fler att möta. Men det som jag inser är att det är stor skillnad på att tillskaffat sig kunskap och att tillämpa den… du kan vara kunnig och du kan vara vis (jag skönjer där en skillnad). Och framför allt visar mig filmen att det är en helt annan sak att prata om sin kunskap än att leva den. Live the teachings, säger Oneness. Och jag ser det så med visdom, att den är inget värd förrens jag förmår leva den.
Jag tänker också på Oneness som säger att meningen med livet är relationer. Vi är här för varandra. Och det är också något sorgligt med Deepak-filmen att hans driv har blivit så stort med att relatera till alla oss okända fans att han försummar de närmaste – de allra käraste.
Det är inget unikt med det Deepak-filmen visar, tvärtom berör det mig så innerligt för att jag vet av egen erfarenhet att det är så lätt att springa med i rushen, jaga sig själv och rusa ifrån sin källa, sluta leva visdomen och säga till de nära: att jag kommer snart, ska bara jobba klart… ska bara jobba mer… ska bara.. ska bara…
Någonstans så fastnar drivet i benen och växeln går liksom inte att få ur. Orden bara manglar på och tystnaden ter sig allt mer avlägsen. Det stressiga livet blir dagar som går och vips så har livet levts… finns inge mer. Och någon kanske frågar sig; var det allt?
Deepak får mig att förstå något mycket viktigt som jag vetat om men inte uttalat för mig själv – att jag vill leva som jag lär. Jag ser mig som en lärare, jag älskar, precis som Deepak, att prata om det som jag har kunskap i (andlighet) men det är inte mitt livssyfte att stå och mässa ut det – jag vill leva det.
Och det är inte lätt att ta sig dit, men jag är på god väg. Och än godare nu sedan jag såg filmen och kan formulera min intention tydligare. Jag vill gärna vara en andlig förebild men mycket hellre vill jag leva ett andligt liv.
2014-11-28
Share your beauty and your light.
Our soul work is really starting now – Lilou Mace
2014-11-28
When you are in the state of the neutral mind,
the soul is like a chandelier switched on over you.
Communication of the soul is just that light; you are lit up by it.
Yogi Bhajan
2014-11-28
Är det något som fyller mig med ljus så är det yogan. Jag har yogan att tacka för så mycket i mitt liv, den har fått mig att öppna, skala av och hålla om. Genom yogan känner jag kärleken till mig själv och just på mattan känner jag den som allra mest. När jag leder en yogaklass så upplever jag hur jag själv blir vägledd. Där och då förmår jag lämna över helt till det Gudomliga och låta mig vaggas genom yogaklassen, omhändertagen och älskad. Det är magiskt. Det är där och då, på mattan inför klassen som jag verkligen får uppleva hur jag ”surrender” och låter ljuset komma in. Till mig och alla andra. Jag är bara den som håller rummet, själva formen, det som vi fylls med är inte något jag ger och gör – det är gudomligt.
I onsdags så hade jag den vackraste yogisen med mig. Så innerligt glad och tacksam att Maya valde att vara med på min yoga även om hon om själv uppskattade tillflykten till soffan utanför och spel på Ihponen mer än att vara på mattan.
2014-11-27
Tusen tack för Din medverkan på deeksha på distans. Jag är tacksam att jag får vara en liten del i detta, det fyller mig med mening och närvaro. Känns så roligt att intresset blir större för var gång, FB-gruppen fylls på vart efter med nya namn. Roligt att få ta del av er alla på det här viset.
Till kvällens deeksha på distans drog jag ett kort ur en lek jag köpt i Indien och budskapet vi får är…
Forest of delusion
When your intelligence has passed beyond the dense forest of confusion,
you shall become indifferent to all scriptural injunctions in the past or the future.
Och min fria översättning är:
När din högre medvetenhet har passerat den ogenomträngliga skogen av förvirring,
skall du bli opåverkad av förbindelsen med det förflutna och framtiden.
2014-11-27
Så värmd av de här orden jag fick i dag, känner att de ger mig så mycket. Ska läsa dem om igen och låta de bli till en sanning i mig. Tror att fler med mig skulle må bra av att läsa dem, så jag ger dem vidare… pass it on!
Tänk på att du är en fantastisk människa
och att livets nya guldkorn väntar på att få komma fram
och skapa glädje i ditt liv!
2014-11-27
Julia Desmond svarar på frågor och delar sin kunskap (Oneness) om motstånd och acceptans.
2014-11-27
Jag är i en tomhetskänsla och förvirring. Som en storm som dragit förbi och jag sitter och hämtar andan. Betraktar vad som är kvar och vad som försvunnit med stormen. Det är ingen angenäm känsla eftersom jag är ovan den, jag brukar har ordning på torpet och veta vad jag vill och vart jag ska. Men just nu sitter jag med känslan av att inte kunna besvara den stora frågan – vem är jag?
Vem är jag egentligen?
Det är där jag hamnar när jag skalar av allt det andra, även mitt gamla invanda beteende. För mycket försvann med stormen kan jag säga, och det känns tomt. Och egentligen har det inte varit någon storm utan mer som en stillsam avklädd process. Jag känner mig lite naken nu. Naken och tom.
Och även om det känns obehagligt så vet jag att känslan är bra. För det är tomt, och äntligen vågar jag stanna med känslan. Det är att stanna med mig själv. Jag är sann och jag omfamnar det jag känner. Tillåter det. Även det tomma.
Ärligt talat kliar det i fingrarna och jag gärna vill sätta nyckeln i låst, lägga i växeln och gasa iväg, köra på som förr … men jag har bestämt mig för att stanna med det som är – stanna kvar.
För jag vet att det jag möter det transformeras. Jag behöver inte fly. Jag kan stanna med tomrummet och låta det fyllas. Inte av mig och mina flykthandlingar utan av den större kraften – fyllas av ljus.
The quieter you become
the more you can hear.
Ram Dass
2014-11-26
Tara Brach om att stanna med känslan och tillåta den vara som den är, Oneness med andra ord.
RAIN
R – recognize. Lägg märke till vad du har för känsla i kroppen.
A – allow. Tillåt känslorna att finnas utan att värdera eller döma.
I – investigate. Undersök var i kroppen känslorna sitter.
N – natural state of awareness/non-identification. Naturlig, öppen medvetenhet eller icke-identifiering med känslorna.
Tara Brach
lånat från hemsidan: Agneta Lagercrantz
2014-11-25
Instämmer helt med Sanna Lundell, här kan du läsa hennes text på Aftonbladet.
Är det något jag ångrar och dagligen strävar efter att gottgöra så är det min stress under småbarnsåren. Att jag inte kom till ro under mammaledigheten utan istället köpte mig en konkurshotad träningsanläggning för att jag ”tyckte jag behövde ha något att göra”… jag ångade på med bebis under armen och kalendern fullbokad. Levde det liv jag (egot) ville leva. Vågade inte stanna upp och känna in mina egna behov och än viktigare barnens behov.
Tacksam att Livet gav mig ett wakeupcall och jag har haft modet och framförallt förståndet att göra annorlunda den senaste 6 år. Nu är min ambition att vara en Snigelmamma, en sådan som tar sig tid ~ det är jag skyldig mig själv och mina barn. Det är den vackraste gåvan jag kan Ge mig själv… närvaro med dem ♡ ♡ ♡
Sida 67 av 483« Första«...1020...6768...7080...»Sista »