Andlighet
Silence
Min dag
Jag väljer att lägga mer och mer tid till familjen. Förut har jag också haft viljan att göra det, men inte tiden…. det var vad jag trodde var sant förr vill säga. Men sanningen är den att jag kan välja hur jag vill leva mitt liv. Jag är min egen regissör. Och ju mer jag inser det och verkligen väljer hur jag vill leva, med vilka jag vill umgås och hur jag vill må – desto lyckligare blir jag!
Det är min sanning.
Idag åkte vi och besökte Runndagarna, var till Främby Udde och åt lunch på den vackra stora terassen vid Runn och tog oss sen vidare till Torsång där vi kikade på båtarna och åt glass.
Jag älskar att sola. Jag älskar att bada ute på sommaren. Maya är som galen i att bada överhuvudtaget. Grabbarna är fotbollsfantaster…. Så på eftermiddagen åkte jag och Maya och badade vid Haganäs. Och grabbarna slog sig ner vid Tv´n och såg Engelska Ligan.
Hon är mer under vattnet än över, så lättast att fota henne var när hon tränade att stå på händer…
Barnen är så lugna, harmoniska och lyckliga – och mina tankar går givetvis till att det hör ihop med mitt eget tillstånd. Att när jag mår bra i mig själv…. ja, både jag och Nogge såklart. När jag tar hand om mig själv, min hälsa, både den mentala och fysiska så speglar det sig direkt till barnen.
Jag märker att det är så – jag vet i mitt inre att det är så. Tacksam för den insikten och tacksam att jag inser att den enda jag kan förändra och förbättra är mig själv. Och det viktigaste av allt, att jag vågar göra det.
Kvällen kommer och vi myser i soffan. Ser på Pippi Långstrump och efteråt får jag göra behandling med Öronljus på båda barnen. Och jag blir så glad att barnen även vill ta emot Access Bars. Oscar tar faktiskt emot en hel behandling, Maya blir lite rastlös och avbryter. Och det är helt rätt, hon vet vad som är rätt för henne.
Maya har sagt intressanta saker idag, tycker jag. När jag blundar kan jag se saker man inte kan se.
Och så pratade vi om energi. Vad är energi, frågade Maya. Det här är energi, sa jag och höll mina händer ovanför hennes huvud, tänkte att hon skulle känna healingenergi utan att jag fysiskt rörde henne. Känner du, frågar jag henne? Nej, säger hon. Hur kan du känna energi, frågar jag istället. Då blundar hon en stund och säger, nu känner jag. Hur gjorde du då, frågar jag. Jag bytte bara kropp. Jag bytte till mammakropp.
Fullmåne
Bakom molnen sken månen sin fulla glans, trodde vi. Så vi samlades några tjejer för att göra en mysig Fullmåneceremoni igår kväll. Vi såg aldrig månen, men det bekom oss inte. Vi litade fullt till att dess kraft sändes ner till oss ändå.
Systrarna Annika och Christina hade arrangerat myskvällen med brasa, musik, ljuslyktor, änglakort och annat smått och gott. Och kvällen blev över förväntan. Vattnet låg stilla. Vinden var mjuk. Regnet försvann. Skratten bubblade. Närvaron var total.
Vi mediterade stilla vid vattnet. Dansade frigörande dans. Gjorde KriyaYoga och en mental eldceremoni. Och jag kanaliserade in budskap till oss. Det kändes som vi kunde ha fortsatt hela kvällen, så mysigt var det. Men när skymningen kom och klockan tickade på över tio så packade vi ihop och åkte hemåt.
Tacksamma över en underbar kväll!
2012 Mayakalendern
Texten är hämtad från hemsida Fri från mat
Kanaliserad text
… i bloggform med ett nytt inlägg varje dag – rekommenderas att läsas från början
Kreativitet
// Det är vad kreativtet innebär: att pulsera i absolut harmoni med helheten. Saker kommer att hända av sig själv. Ditt hjärta kommer att flöda glädjesånger, dina händer att förvandla det de rör vid. Du rör vid dy och den blir en lotusblomma. Du kan bli alkemist. Men detta är möjligt enbart genom ett stort uppvaknande hos intelligensen, ett stort uppvaknaden av hjärtat. //
Osho – Kreativitet
Our planet
Guds barn
Genom tider som är svunna har vi färdats tillsammans. Ändå när vi möter varandra i denna tid så ser vi på varann med främmande ögon och fientlig blick.
Om vi slutade att se med det fysiska ögat och slutade att lyssna med våra öron, slutade att använda kroppen och istället lät kroppen använda och röra sig själv. Såg med det 3:dje ögat och lyssnade med hjärtat – ja då skulle vi alla se våra jämlikar. Då skulle vi alla mötas som de systrar och bröder vi alla är. Guds barn. Skapta av den stora herren att förgylla denna jord.
Han gav oss kroppar för att vi skall uppleva och njuta av Moder Jord som alla hennes barn ska få leka i hennes famn. Men istället för att leka och njuta av livet söker vi fel och brister i varandra. Allt för att det gör så ont att inse att även du och jag är guds barn. Vi behöver alla se vårt eget värde – ett värde mätt i guds kärleksfulla ögon och inte mätt i våra sinnes begränsade syn.
Vi har alla en uppgift att fylla – fylla våra liv med glädje och kärlek. Så enkel är vår guds plan för oss att leka och njuta av jordelivet i Moder Jords trygga famn.
Ändå ger vi oss på varandra och söker fel i någon som är skapt i samma kärlek som en själv. Vi söker fel i vår moder. Det är som att söka fel i sig själv. Ju mer fel vi finner runt omkring oss, ju mer ökar vårt avstånd till oss själva.
Välj att se Gud som alla våras fader. Välj att kalla skaparen av oss alla för något annat om det känns bäst för dig. Välj att se Moder Jord som alla våras moder. Välj att se alla människor som dina systrar och bröder. Välj att se att dom är skapta till Guds avbild. Välj att se att du är skapt till Guds avbild.
Gud har gett oss det eviga livet som gåva och förlagt det i vår mors trygga famn – det enda vi behöver göra själva är att välja livet och njuta av det!
Livets spel
Igår spelade jag Transformationgame hos Erik & Ann-Marie Grind. Vi var fyra spelare som spelade heeeela dagen, för att vara exakt 9-22.30. För mig var dagen glädjefull, livlig, insiktsfull och väldigt djup. Det var en fantastisk upplevelse att få spela spelet på Nogge också. Fast varje speldeltagare är i sin egen process och spelar med sin egen målsättning så är det en oerhörd styrka att vi spelar 4 tillsammans, vi hjälper varandra att spegla vad som händer och ge varandra feedback.
Dagen var fylld med glädje och kärlek – det kändes oerhört tryggt att spela spelet. Så för mig kändes det skönt att våga öppna en stängd undangömd dörr i detta sällskap.
Spelet förde mig till en djup depression i livet. Den låg väl undangömd i mitt inre. Depressionen låg på det känslomässiga planet. När spelet stöttade mig att öppna denna stängda dörr och se vad som gömde sig bakom så blev det en otroligt djup och smärtsam upplevelse för mig. Sorg bara vällde upp och sköljde genom hela mig. Det var som en dammlucka som öppnades och det bara forsade fram.
Jag fick blockeringen : If I don´t understand it.I won´t accept it.
När jag sen fick spelkortet: Forgivness, med betydelsen att jag besitter gåvan att förlåta. Så hjälpte mina spelvänner mig att se att det kanske är något jag inte förlåtit mig själv för.
Och det var då det klickade för mig. Då brast dammen och allt vällde fram…
Minnena och dom undantryckta känslorna kom upp och tog tag i hela mig. Jag såg vad det kom ifrån.
För ungefär 16 år sedan gjorde jag en abort. Jag tog bort ett liv. Jag tog bort lilla Ida (hade hela tiden en känsla av att det var en flicka). På ett omedvetet känslomässigt plan har detta satt sig såå djupt och smärtsamt. Jag har precis som spelet så kärleksfullt visade mig, inte förlåtit mig själv. Jag kan inte heller förstå varför jag gjorde det. Och därför jag kan inte acceptera det. Så jag var helt fångade i en omedveten depression, en blockering i mina känslor.
Skuld, ångest, skam, svek vällde fram. Jag ser mig som ett monster. Jag har så mycket förakt och skuld mot mig själv. Jag är så jävla arg och besviken på mig själv. Jag kan verkligen inte förlåta det jag gjort.
Spelet visade mig att jag nu i mitt liv besitter en helt annan medvetenhet än jag hade då. Om det var nu vet jag att jag skulle valt annorlunda. Spelet visar mig också att jag behöver acceptera det som jag gjort. Men det betyder inte att jag gillar det jag gjort. Jag kan fortfarande tycka att min abort var ett otroligt fel val i mitt liv. Men jag gjorde det valet. Och det behöver jag lära mig att acceptera. Och när jag accepterar mig, så som jag är, så om jag var, så kan jag också förhoppningsvis gå in och förlåta mig själv så småningom.
Men inte just nu. Nu behöver jag sörja.
Tack Erik och alla som delade denna upplevelse med mig. Utan er hade jag inte kommit till den här smärtan och utan att känna den här smärtan kan jag inte läka.
Och jag vill bara avsluta med att säga att dagen var fylld med glädje och skratt. Fylld med framsteg för oss alla på alla plan. Och ni som känner en uppmaning från ert inre att göra en process med er själv i trygg och kärleksfull miljö – er rekommenderar jag med kärlek att spela spelet hos Erik och Ann-Marie Grind i Falun: mandalas.nu
Och spelet visar dig det du behöver se och är redo att se. Att min process blev så oerhörd smärtsam var att jag kände mig redo att möta smärtan och jag med min målsättning bad spelet om stöd att få den utveckling jag så väl önskar.
Namaste
Mother Teresa
Åker hem och går till berget (Bergebo) för att få förankring med moder jord – känns verkligen som jag behöver gräva ner rötterna lite…
En annan moder – fick mail från en vän idag som påminde mig om att det var i Calcutta Mother Teresa gjorde mycket av sitt kärleksfulla hjälparbete – känner en ära att få besöka staden där hon varit verksam – känner vördnad, respekt och ödmjukhet.
