Personligt
Det roliga är över
Fotbollsskola, Peace & Love, fallskärmkurs, Dalecarlia… äntligen är allt det roliga över så att vi kan pusta ut och bara vara. Ta dagen som den kommer, se vart vinden och lusten för oss. Upptäcka energi att arbeta hemma i trädgården eller bara ligga på rygg och se på molnen. Sova. Vara vaken. Umgås. Dra sig undan. Sol, skugga, regn, vind… släppa föreställningen om hur det borde vara och istället bara ta emot.
Tack Dalecarlia för den här livgivande veckan. Fotbollspojkarna har haft skoj och jag har supportat med glädje och energi på sidan. Vissa stunder nära hjärtstopp av all spänning. Nu är det över, nu kan jag andas…
… nu lutar vi omkull oss ett tag, förhoppningsvis på torra varma gräsmattor (och utan strumpbyxor).
Malas
När jag får lite mer tid så kanske jag tillverkar fler malas. Det är så oerhört rofyllt att sitta och göra egna malas med stärkande stenar (kristaller), det skänker sinnesro. Det var med kärlek jag gjorde detta till min vän Maria.
Vill bara tipsa er Borlängebor om Geologiska Museet som har vackra och kraftfulla kristaller/stenar till otroligt bra pris. Jag var in där och shoppade lite näring idag. Känns mer livgivande än en burk vitaminer. Dock har dom inte stenar som detta i halsbandet, de beställer jag på nätet eller allra helst köper på Kristallrummet på Söder i Stockholm.
Mantra
Jag brukar meditera med mitt mala, meditationshalsbandet med 108 pärlor (stenar eller frön som det oftast är). Upprepa mitt mantra 108 gånger, en gång för varje pärla/sten. Igår fick jag tips från en vän om en app med mantran och till och med malas, alltså halsband. Helt fantastiskt!
Här kan du kolla in appen iMantra som bara kostar 7 kr. Tänk va lätt och ansträningslöst livet kan vara 😉
Soulwalk
Tänk att det ska behövas så lite som några hundra meter in på min promenadslinga innan jag faller in i min egen Vortex och börjar se klarhet i mitt inre. Pusselbitar lägger sig, vissa försvinner längs stegen, frågor får svar… allt klarnar.
Tänk att det ska behövas så lite som några sekunder för att jag ska glömma bort hur gott jag mår av min Soulwalk och jag faller ur min egen Vortex och kilar fast i mitt grumliga inre.
Promenader, meditation, yoga, souldance är stunder då jag finner kontakt. Då jag kanaliserar (det engelska ordet ’channel’ känns mer rätt för mig) in mig på mitt inre dvs alltet. Helheten. Gud. Universum. Det är då jag kommer i samklang med vibrationerna som får mig att må så himla bra. Det är då jag vibrerar och när energi vibrerar så är den i rörelse och all stagnation släpper och bekymmer ruskas av och glorian putsas fram. Ljuset värmer i det inre.
Jag tackar dagens själagång (den första på länge) för gudomliga insikter. Jag ser vägen. Den är lätt och den är rak. Hindren är bortblåsta, kvar är bara vibrationer och toner från min själasång.
Val av energi
Fyller på med inspiration genom att se Loreens magi på scenen i Allsång på Skansen och Ceasar, Mannen som talar med hundar. Allt är energi. Energi, frekvenser och vibrationer. Själv vill jag tona in mig än mer på ’rätt’ energier för mig, rensa undan det som håller mig tillbaka och vibrera mer i min sanna energi. Jag mår bättre och bättre för varje vecka. Kan ännu inte säga för varje dag, eftersom jag faller in i lägre vibrationer vissa dagar, jag påverkas fortfarande av människor, teveprogram, det jag äter och till och med vädret. De påverkar hur stark min energi är eller hur svagt jag låter den vibrera.
Jag vet att jag kommit långt på väg när jag inte påverkas av det som är runt omkring utan bara låter den frekvens vibrera som jag valt att vibrera i. När jag själv väljer hur jag vill må oavsett omgivning och påverkan omkring mig. Det är dit jag är på väg och jag upptäcker mer och mer av den underbara känslan och friheten var dag. Friheten att vara jag.
Entry the vortex
… mera Vortex
’Ta aldrig något beslut i ett svagt och negativt tillstånd, ta enbart beslut i ett starkt och positivt tillstånd’ säger man inom NLP som jag är utbildad inom. Det är egentligen samma budskap jag uppfattar när jag tänker på The Vortex, att befinna mig i mitt flöde, mitt sanna och bästa jag, i mina positiva energier när jag går till handling.
Och jag får mig verkligen en tankeställare här och nu om mitt skrivande. Jag har inte alla gånger varit i ett bra tillstånd när jag ska skriva, jag har kanske mått bra innan men ganska snart när jag börjar skriva så kryper negativa tankar fram som sänker mitt självförtroende som ett kanonskott. Tack och lov har jag känt att energiflödet försvunnit även om jag trott att det varit inspirationen som saknats och lämnat det därhän för den stunden. Jag skriver inte när jag inte känner flödet, mitt skrivande handlar om flöde.
Det jag nu lär mig är att jag givetvis först skall befinna mig i The Vortex, mitt flöde och sen börja skriva. Och jag känner genast hur lätt och fri energin blir när jag tänker på att skriva om livet i flödet istället för livet utanför flödet. Jag har levt stor del av mitt liv utanför flödet och jag kan ha det som referensram men om jag ska vara helt sann emot mig själv så är jag inte så mycket för att gnata på om det som varit, jag är mer för att se till att framtiden blir så bra som jag vill att den ska bli och jag har mer att lära för min egen del av att njuta av flödet exakt nu, här idag. Kan hända har jag försatt mig utanför The Vortex när jag skriver och trott att det bästa är att skriva om mitt liv när jag varit utanför den men det ger mig ingen energi. Energin flödar som bara den den nu vid enbart tanken på att befinna mig i The Vortex och skriva om hur det är här. Låt boken få liv härifrån… Jipiiii!
Energiflöde, det är ju det som livet handlar om. Det är ju det allt är. Kärlek. Relationer. Natur. Födelse. Död. Allt är ett konstant flöde av evig energi. Klart min bok skall skrivas utifrån mitt energiflöde, från min egen Vortex ♥
Ps Fattar du ingenting av vad jag bubblar om men vill veta mer så googla Abraham Hicks klipp på youtube 😉 Kram på er!
Lovely Vortex
Jag har boostat mig med flera youtube-klipp från Abraham Hicks idag, jag bara älskar dem. De talar rakt in i hjärtat på mig. Och nu på kvällkvisten återvände jag och fann detta. Tjohoooo, snälla Eva eller någon, påminn mig att se på detta klipp lite då och då om jag flackar med blicken och börjar prata om annat när du undrar om hur det går med mitt skrivande…
Semesterstatus
Nu startar Dalecarlia Fotbollscup, invigningen blev inställd igår på grund av det eviga regnandet. Men inte bryr sig barnen så mycket om det, de spelar och är glada ändå. Efter Oscars match idag var han bara hem och åt, badade varmt, satte på torra kläder och begav sig iväg igen för att se andras matcher.
Nogge jobbade (förhoppningsvis) sin sista dag och nu väntar fem veckor av gemensam ledighet. Det känns skönt att få vara tillsammans mer som en hel familj.
Även om Maya och jag mötte honom i dörren när han kom hem för att snabbt vinka adjö. Vi tog en mamma-dotter-tur ner på stan, gick och åt, shoppade presenter till Nogges födelsedag och sen avslutade vi med en fika. Hon kvittrade och skrattade, det tolkar jag som att hon fyllde på med mammanäring. Jag mös, mitt mammahjärta mår gott av att få egentid med dem emellanåt, bara vila ögonen på ett underbart barn i taget. Det känns som de behöver det barnen. Bli sedda i sitt eget ljus. Som vi alla…
Tonar in mig
