Redan vid ett på dagen hade vi tömt flera lass ut garaget på tippen, hunnit fynda på loppis, jag tagit en promenad och jobbat undan lite på mailen, vi hade ätit lunch och satt oss på en cykel jag och Izabelle på väg till fotbollsmatch…puh!
Hela dagen har varit givande, lång, kärlekssam, insiktsfull och en väldigt utrensande.
Jag har också fått glädjande besked. Brevet som gick iväg här om dagen till en kvinna om min förfrågan om att skriva en bok tillsammans blev glatt emottaget och min känsla förde mig rätt, hon har stort stort engagemang i ämnet och hon har faktiskt funderat på att skriva om det länge nu. Vi ska ses och känna in, se om energierna kring boken känns rätt och om vi får förtroende för varandra. Jag vilar i tillit till att om det är meningen så känns allt rätt och det går lätt.
Även från Peace & Love Festivalen har jag fått glädjande mail, Jag ska få hålla hela 5 st Souldance-klasser och 2 st Yogaklasser – mitt inre bubblar av lycka. Jag är så sååå tacksam!
Nu ligger Maya på soffan och sover, grabbarna surrar i sportrummet där fotbolls-EM går varm, Izabelle sover sedan länge och jag har mysig egentid… det blir lite blogg, lite skrivande och en souldance innan läggdags.
Jag lever det liv jag vill leva!
Liljekonvalj
Framtiden bär på Lyckan.
Visdom: Allt är bra. Jag är här och nu. Nu börjar en ny tid. Jag låter glädje och kärlek fylla mitt liv.
”En doft av frid och ett liv i samförstånd önskar jag dig”, säger Liljekonvaljen.
Denna blomma är som plåster på såren. Dess skönhet och doft botar ett tungt sinne.
Kalla tillbaka kraften ifrån din sorg och dina bedrövelser och välj att istället känna hopp och tillit inför framtiden.
Växternas Språk – Solöga
Jag bara måste visa ett till videoklipp till med Abraham…
Det är många som säger till mig och även skriver att de beundrar mig för att jag går min egen väg och har modet att leva det liv jag vill leva. Livet som Snigelmamma och med skrivandet, yogan och nu dansen.
Det här ljudklippet visar på något som jag verkligen tror på. Jag tror helt ärligt att det är sant att livet är till för att njutas. Jag tror att det finns oändligt med livsgåvor för oss att ta emot när vi väl öppnar upp famnen. Jag tror att livet är gott. Jag tror verkligen att jag är mer än värd att leva det liv jag vill leva och göra det mitt hjärta älskar. Jag är mer än värd det, jag är skapt för det. Det är min uppgift i det här livet. När jag lever det livet jag mår bäst av att leva så vibrerar hela mitt väsen av livsenergi och det är den enda sanna energin.
Jag är verkligen inne i en Vortex av dans just nu. Jag har förstått av spådomar och andra budskap sedan tidigare att dansen vill in i mitt liv. Men eftersom jag har tinnitus och lämnat Aerobics, Step Up och kära Afro Power Dance bakom mig så har jag inte trott att det varit sant. Jag har sett det som ett avslutat kapitel. Men det är nog mer så att det här kapitlet jag är på väg in i nu det är alldeles nytt och det har precis börjat.
Jag läser om Gabrielle Roth och De fem rytmerna, jag läser om Rituell dans, Soldans, Heliga danser… jag söker på utbildningar och känner in. Men det som verkar vilja fram i mig är inte dessa danser, det är en egen dans som kommer inifrån och ut, eller kanske uppefrån och ner. Vad vet jag. Dansutbildningen är för mig spirituell (och privat) och den kommer genom det meditativa tillståndet.
Jag tror faktiskt inte att jag ska gå någon dansutbildning, iallafall inte nu. Jag ska förmedla min Souldance ändå. För vem kan utbilda mig i något som är självupplevt och kanaliserat. Det här är något annat. Ja, det är rörelse till musik, det är frigörande, lätt och djupt. Det är kanske trans för många och en del andra lugnt och stilla. Det är säkert som så många andra dansklasser, men för mig är det egentligen inte dans, det är en energi. Vi är energi. Det här är en rörelse för att frigöra oss själva, släppa spänningar och öppna upp dörren till vår själ. Släppa oss själva fria – Soulrelease!
♥ ♥ ♥
Och jag tror faktiskt det är många med mig som känt sig klumpiga på dansgolvet eller i danssalen om man väl vågat sig dit. Det är just därför jag vill förmedla Souldance, för jag vet hur skrämmande det kan vara när musiken drar igång och alla ställer upp, gör sig redo och börjar sin koreografi. Snubblande fötter. Dans i otakt. Speglar som avslöjar.
Det här är något annat. Det här är en kärlekshyllning till dig själv. Det här är en gåva till din kropp. Det är inte dans, det är rörelse. Om du som jag tror att rörelsen, den kärleksfulla, släpper spänningar, låsningar och i vissa fall smärtor. Om du tror att kroppen kan hela dessa själv i mångt och mycket om den får möjlighet att göra det, utan tankens inblandning, bara i från att öppna ett flöde. Rörelsen kanske vill skaka, svaja, hoppa, snurra, rulla, sväva… energin vet själv hur den gör sig fri och expanderar, bara vi låter den få komma fram. Vi öppnar hjärtat, vi öppnar dörren och vi säger välkommen ut.
Och sanningen är den att du behöver inte mig och mina kommande Souldance-klasser, du kan börja precis just nu. Dra igång din Spotify-lista eller Ipod och släpp dig själv fri!
Det är så härligt att leva nu, leva i den här kroppen, i den här tiden och uppleva det här skiftet. Skiftet då vi inser att vi är mer än det vi kan se, inser att vi är något större, en del av alltet.
För mig personligen så innebär den här nya tiden ett lugn. Jag känner mig trygg med att jag är där jag ska. Jag känner mig mer och mer tillfreds med mig själv. Förr klädde jag på mig rockar och kläder för att passa in, gömma mig själv i en tro att jag skulle se ut och bete mig som alla andra. Nu klär jag av mig, jag klär av mig naken, som Eva Dahlgren sjunger. Jag är så nyfiken på vem hon är hon här inne, det är som att öppna paket på julafton, i ren iver och förväntan på något fint och uppskattat. Hon som gömmer sig här inne är en gåva till mig själv. Vem vet, hon kanske är en gåva till fler.
Hur som är jag säker på att Gud har skapat mig alldeles perfekt som jag är, naken. Och jag behöver inte klä mig för att passa in och vara till lags. Den viktigaste personen att bejaka och behaga är jag.
Kommer ihåg hur det var nyss, för några år sedan då jag fokuserade mitt allt på vad som jag ville ha in mitt liv. ’Kläder’ att ta på mig och tron i att bara jag fick det jag önskade mig skulle lyckan flyga in som en fjäril på axeln.
Nu tänker jag mer på vad som vill ut. Vad kommer att flyga ut där inifrån när jag väl klär av mig och öppnar upp. Paketet som jag håller på att öppna upp blir mer och mer rörligt ju mer kläder jag kastar av mig. Jag har faktiskt en känsla av att det är en lycklig fjäril som är på väg att dansa ut.
Jag minns mina ’The Secret-listor’, på upplevelser, känslor och saker jag önskade attrahera. Här om kvällen skrev jag en ny lista och den såg ut så här…
Jag vill dansa min dans
Jag vill dansa skratt
Jag vill dansa ut kärlek till familjen, trygghet, lycka, glädje, skratt, hälsa
Jag vill dansa fram min perfekta kropp
Jag vill dansa fram mitt ljus, mitt andliga ljus
Jag vill dansa fram kreativitet och företagsanda
Jag vill dansa ut ord som blir texter som blir böcker
Jag vill dansa mig till framgång
Jag vill dansa fram min livsväg
Nogge pustar när jag läser upp vad jag skrivit i brevet, själv undrar jag vad jag håller på med, det är nog det hans ’pustar’ undrar med. Alla dessa böcker. Alla dessa tecken jag får till mig om mitt skrivande. All denna längtan att berätta, att dela, att göra skillnad…
Hej …
Hoppas allt är bra med dig!
Via ngr sammanträffanden (även om jag vet att allt har en mening) så bestämde jag mig för att bolla en tanke med dig, som inte är ett dugg förankrad i mig själv ännu, mitt ego skriker ’nej’ och mitt hjärta sjunger ’ja’…
Jag undrar helt enkelt en vanlig torsdagskväll som denna om du och jag ska skriva en bok tillsammans en bok som handlar om …?
Och så fortsätter mitt brev. Nu har det gått iväg i allafall. Jag vet inte vad som ska till för att mina böcker ska bli av, ett evigt långt liv, mod och massa hårt arbete. Eller så kanske det är så enkelt att det bara krävs mod, mod att börja och insikten att orden flödar lätt och ansträningslöst och erbjuder massa livsenergi när de präntas …
Hur som så tyckte jag att det var väldigt modigt att skicka brevet jag skickade nyss. Det är trots allt många år sedan jag träffade henne och ingen jag känner väl inpå även om det känns så nära.
Varmt välkommen att delta på ett seminarium om den nya tiden!
Där b la Carl Johan Calleman och Dannion Brinkley delar med sig av sin visdom och sina insikter. Ett mycket speciellt seminarium som glädjande nog arrangeras i Falun. Det är 2012 och den nya tiden är här, vad betyder det och hur kommer våra liv att påverkas? Vad menas med att ljuset skall komma från Norr? Många frågor, är det så att svaren ligger i vårt förlutna? Vad visste Mayaindianerna, kan deras visdom vara oss till hjälp idag?
Firandet av Sveriges Nationaldag blev mer en hyllning till mig själv, kärleken till livet och mina nära. Efter morgonens Soulwalk med Gunilla så njöt jag av gemenskapen med min familj, vi tog en cykeltur, spelade spel och hade det mysigt. Senare på eftermiddagen hade jag möte med Leo, han och jag planerade lätt och smidigt vår kommande Medialautbildning. Det visade sig att vi hade samma känsla och tanke om upplägget, innehållet och vad vi vill förmedla. Och lyckligtvis nog så har vi tagit oss olika vägar till kunskap och erfarenhet, vägar som går hand i hand med varandra, som livet, dag och natt, in och utandning – yin och yang.
Det känns lätt och rätt!
Bara ett stenkast från vårt möte så var jag sen på härlig Gudinnekväll, Grandmothermeeting, en fin meditation som Joanna erbjuder. Det tog mig bara någon minut in i meditationen så försvann kroppen och jag kände av starka energier. Jag ville börja jojka och sjunga glatt. Jag som aldrig jojkat förut höll emot av rädsla att göra bort mig och skrämma upp dem andra ur sin fina meditation. Jag kämpade emot den fina jojk-energin.
Sekunder innan jojken kom så uppenbarade sig ett vackert renansikte framför mig, det var så nära så jag kände dess varma andetag. Magiskt!
Meditationen fortsatte och jag var stundom med och stundom i djupet av något annat. Jag såg en Indian med stor fjäderbonad på huvudet som dansade med skallrande fötter. Jag såg mig själv fiska med enbart ett spjut.
Och det var jojken och dansen som följde med mig hem när jag poppade jojk in på sena timmen. Svettig och lyrisk. Jag har funnit något som får mitt hjärta (än så länge, innan jag vågar släppa ut det ljudligt också) att sjunga och fötterna att dansa. Jag känner min själ flödar av liv.
Och på något vis var det kanske det finaste firandet av Nationaldagen jag någonsin haft, en länk rakt ner i våra rötter.
05.10 möter upp Gunilla för en morgonpromenad, vi hoppas få vår egen lilla Venuspassage-observation och göra lite Sunyoga. Molnen ligger täta över himlen, men vi gör varsin egen fin ceremoni nere vid älven. Det är stilla, vattnet flyter sakta och fåglarna sjunger som en symfoniorkester i träden. Två Kanadagäss flyger över vattenytan och ropar högt. Magiskt.
Vi tror vi är för lågt för att skönja solen, så vi går tillbaka och tar bilen bort till öppna vidder och åkrar. Där äntligen kan vi skymta Solen även om vi inte ser självaste Venus men vi känner energin starkt och stannar för meditation och Sunyoga. Även här i sällskap av ett gäng Kanadagäss som vandrar framför oss på åkern.
♥ ♥ ♥
Tacksam för en fin morgonstund.
Tacksam för att venusenergin aktiveras genom solen och flödar starkt till oss på jorden.
Livet är magiskt!
Så här skriver Jo Dunning: Detta är vår tid nu att skina. Vår tid att leva från våra hjärtan och tillåta vår tro på något mycket större bära oss igenom alla de förändringar som just nu sker. Vi fullbordar de gamla sätten för att ge utrymme för något nytt. Det kan kännas som kaos, men det är ett Divine Chaos of Creation – ett heligt skapandes kaos! Ur detta kaos föds något mycket bättre och mer underbart för alla.
Här kan du läsa hela blogginlägget, Sanna Ehdin.
Kanadagås
Dags för förändring t ex ny bostad, ny hemort, nytt arbete, nytt förhållande, nya idéer mm.
Din gåva är att få ny inriktning.
Här handlar det om nya möjligheter för dig att ta del av.
Denna fågel kommer med ny energi.
Djurens Språk
Solöga