Personligt
Fullmåne
Fullmåneceremonin med den utlovade Supermånen blev fantastisk även om vi inte såg en skymt av den. Däremot värmdes vi av både eld och gnistrande solsken. Till och med regnbågen reste sig över oss.
Vi hade förberett oss genom att skriva ner vad vi var redo att släppa, gamla tankesätt, värderingar, spänningar… vi tog dem med oss högst upp på en bergsknalle, tände en brasa (vid eldplatsen) och fjuttade på alla våra lappar. Vi stärkte varandra med våra affirmationer och släppte loss i Ronjaskrik över klippkanten. Skred sen sakta hemåt i den solupplysta aftonen, men fortfarande ingen måne i sikte. Tur vi ska upp tidigt imorgon, då kanske vi kan få oss en skymt …
Solaltare
Silent thoughts
Solen kommer fram lagom till lunch och vår tystnad. Jag njuter av lunchen, känner smaker, former och konsistens. Jag hör tuggorna. Solar mig. Sitter ute. Njuter. Sitter länge. Jag är här. Just precis nu kan jag inte ha det bättre.
Tänker att jag vill skriva. Går upp på rummet och packar lätt, kamera, telefon (för att ha koll på tiden), block, penna och läppglans. Väskan får agera sittunderlag. Går bara runt hörnet på Norra Flygeln, stegen styr mot Natur Kyrkan som finns bakom Herrgården men jag får genast syn på mitt skrivställe, Solbordet med utsikt över Mälaren. Att ingen valt den här magiska platsen tänker jag eftersom tillfälle gavs då jag var sist från matsalen. Nåväl, den var paxad åt mig, mitt eget Solaltare.
Känner att solen är viktig, förstår inte varför jag tappat det ännu en gång, tappat medvetenheten att jag ska slå följe med Solen. Solen i mitt hjärta vill att jag ska vara framme nu. Den vill att jag ska försonas med kroppen, värmer upp sinnet så att det bildas kärlekshormoner ut i cellerna istället för spänningar och skydd. Kroppen behöver Solen, min sols kärleksnäring. *Klorofyll kroppen, tack!
Jag uttalar min affirmation
Jag lever och verkar i mitt sanna Gudomliga Ljus.
*Klorofyll: Klorofyllmolekylerna deltar inte i själva reaktionen utan fungerar som en sorts ljussamlande antenn. De tar upp det inkommande ljuset och överför energin till reaktionscentret.
Wikipedia
Yogaretreat
Morgonen inleddes med morgondopp för Ylva, själv vågade jag mig inte i …
därefter gick vi vår egen mindfulnesspromenad innan frukost, en sagolik stund.
Vi har givetvis yogat, haft silence (som sig bör på en retreat) några timmar mitt på dagen och dansat loss i yogarelease. Nu skall vi alldeles strax mötas upp för en månskensceremoni, månen är ju inte bara full i natt har jag hört utan det är visst Super Fullmåne 😉
Landat
Går grusgången från logen, det doftar kylig sommarkväll och det känns i luften att det kom några regnstänk under kvällen. Biskops Arnö ligger stilla, hör bara några röster bakom husknuten och knastret under fötterna. Det är så fridfullt här. Jag tassar upp till Norra Flygeln och rum nr 7 (mitt själsnummer) med utsikt över den stora gårdsplanen, huvudbyggnaden och Södra Flygeln.
Mina kära deltagare såg nöjda ut när de lämnade logen, de såg så där mossiga och harmoniska ut som man kan känna sig efter ett yogapass. Vi har haft en fin uppstart, men det har inte varit fokus upp eller känts som något startat, jag skulle istället beskriva det som att vi gjort en fin buklandning rakt ner i jordens mylla – vi är här.
Dagen har förgyllts med Soulwalk & talk, sharing, sankalpa, yoga, eye to eye meditation och skönt häng i salen med thé, änglakort och pendel. Jag känner mig oerhört nöjd, lycklig, tacksam och faktiskt väldigt trött. Nu ska jag skriva lite för min egen del och sen slocknar lampan.
Retreat
Landar på Biskops Arnö som välkomnar med vitsippor, gröna gräsmattor och sol för en tredagars yogaretreat. Glädjetårar…
Dance walk
Är ärligt talat lite sugen på att ordna en Dancewalk i Falun och/eller Borlänge… får se när jag vågar!
Kvällens yoga
Tackar ’L’ för inspirationen till kvällens yogapass med att släppa stress och fokus på magen. Vi tände vår agni (eld) genom kraftfull pranayama (andning) och gjorde stärkande och stretchande asanas (positioner). Jag har fortfarande nu några timmar efter passet en skön värme i magen och i sinnet är det lugnt och fridfullt.
Namaste
Kommande retreat
Jag planerar för fullt inför yogaretreaten. Det känns så underbart och lyxigt, jag är så oerhört tacksam att få jobba med det jag gör, vilken gåva! För många år sedan när jag gick min NLP-practitioner på Biskops Arnö så drömde jag om att en dag ordna en egen yogaretreat på den vackra halvön vid Mälaren och nu är snart den dagen kommen. Det blir som man tänker.
Jag packar sköna yogakläder, ljus, mattor, filtar och härlig musik, resten är omhändertaget där nere. Det känns som jag ska iväg med massa väninnor på en spahelg eller nått, jag är uppfylld av en skön feeling inombords.
Livet är gott!
Nöjda barn
Familjetid
Efter en helg med Vajra Paatra och nästkommande helg med Yogaretreat så var det helt underbart att ha två dagar med närvaro med familjen och barnen. Jag har stora behov av att både tanka egentid och vara mycket med familjen, inte helt lätt att få till som trebarnsmor och med lite jobb däremellan, men jag blir bättre på det. Bättre på att jobba när jag jobbar, vara Snigelmamma när jag är hemma och finna ro när jag är själv. Det svåraste är nog ändå att vara Snigelmamma helt fullt ut, för mig är det skillnad när jag är Snigelmamma och bara mamma. I rollen som Snigelmamma är jag närvarande och lyssnar, tar mig tid, är med liksom. Som mamma kommer jag på mig med att stå och svara på något jag inte lyssnat till fullt ut, laga mat och samtidigt springa till tvättstugan för att plocka i en tvätt … som tur är fångar jag Snigelmamman allt oftare och Snigelmamman kryper lättare fram ur sitt skal om hon även tagit sig egentid och funnit glädje i lite jobb någon dag.
♥ Allt är för mig en kärleksfull balansgång ♥
Vi har njutit av vår halvfärdiga altan och tills möblerna som vi beställt kommit så sitter vi på stjärtlappar, det går bra det med. Jag är så otroligt nöjd med ombyggnationen av vårt hus och hur vi bor. Ett hem med ljus, glädje, energi och ändå ett hem för återhämtning och vila – jag känner mig sååå hemma!
Maya har ju lyckan att ha en egen balkong i sitt rum och den har vi gjort så fin i helgen, det blev som ett extra pysselrum. Vi firade Valborg lugnt här hemma, det enda turbulenta som hände var lite avundsjukt gnabb från Oscar när vi såg på Lilla Sportspegeln att Maya var veckans vinnare och har vunnit Sebastian Larssons matchtröja. Inte för att varken jag eller Maya har någon koll på vem han är, men det syns på storebrorsans beteende att det är stort. Han har redan börjat budgivning …
Han är ju världens sötaste storebror (annars) och Maya är otroligt givmild, så jag är säker på att den kommer att byta ägare smidigt och snart hänga på hans vägg.
