Fick mina fötter ompysslade idag med Reflexologi. Vissa stunder så mådde jag illa och svettades när ömma punkter knådades. Försökte andas djupt, när jag insåg att jag inte andades överhuvudtaget. I början av behandlingen svor jag inombords att jag bokat en hel timme, men det var jag tacksam över efter ett tag, för när jag väl vande mig och det värsta (bästa) punkterna var bearbetade så höll jag på att somna. 60 min massage kostade ca 26 kr.
Idag har vi hyrt cyklar och cyklat runt här i Sanur – vilken bra dag, full med äventyr, sa Maya. Strandpromenaden är ca 6 km lång och när det kom en störtskur med regn så tog vi skydd på en skönhetssalong. Nogge blev klippt eller rättare sagt rakad och jag och Maya fick våra tår och fingernaglar målade och dekorerade med blommor. Det kostade oss ca 95 kr sammanlagt.
Vi njuter av värme och lata dagar vid poolen. Barnen skrattar och leker. En vän från Yogautbildningen och hennes son har kommit till vårt hotell för att vara med oss sina sista dagar innan de far hem till Sverige. Oscar och Maya är så lyckliga av att få leka med stora killen Harry som är 11 år, som precis som Oscar har fotboll som största intresse.
Det är varmt här på Bali, ca 30 grader. Men det är regnperiod och varje dag så gott som så kommer det en skur eller ett störtregn. Det drar oftast förbi snabbt, på en halvtimme eller som längst någon timme. Så antigen är man ständigt klibbig av den fuktiga hettan eller så av regnet. Vattnet i havet och poolen är också varmt, det svalkar inte ens. Jag tycker det är skönt att bara kasta sig i utan att kroppen får sig en chock.
Idag hittade jag en mysig Yogastudio med ekologiskt café och shop. Jag åt en ”nyttig” kladdkaka som var glutenfri och drack vetegräsjuice – mums!
Nu går vi in i tystnad i två dygn så jag kommer stanna i den och återkomma till bloggen på onsdag.
Namaste
Oj, vad jag får möta. Känslor som flyter upp till ytan redo att frigöras. Jag släpper ut så gott jag förmår. Jag stannar, har ju inte så mycket val, även om jag stundvis är sugen på att åka hem. Det är jobbigt nu. Men jag vet att det är bra saker för mig att gå igenom och jag kan inte vara i en bättre miljö, jag blir så omhändertagen, alla sluter upp med en kram eller strykning på kroppen när jag gråter – det är så fint och kärleksfullt – mina kursvänner är underbara.
Jag har gråtit mycket idag, det väcker så mycket inom mig. Det började i natt när vi hade besök av råttor, åtminstone en av dom sprang i vårat innertak. Jag var så rädd! Låg inne i min säng omgiven av myggnät och grät och bad. Min rumskamrat Anna är en skänk från ovan, hon kröp in i sängen med mig och tröstade mig som ett litet barn. Det var så skönt!
Jag är livrädd för råttor och att ha dem på rummet är en plåga. Jag behöver tydligen möta detta nu. Jag är kanske redo. Mina böner hjälper. De gör stöd och kraft när rädslan är för övermäktig.
Jag bad om att råttorna skulle gå iväg och att jag skulle få sova tryggt. Och det måste ha funkat, för jag vaknade på morgonen och hade somnat om ganska direkt och inte hört några fler råttor.
För varje timme så landar jag mer och mer. Jag känner mig ännu inte fullt närvarande och tillfreds, men jag känner att lugnet och välbehaget sveper som en varm bris genom min kropp och jag hoppas det breder ut sig slår sig till ro under hela vistelsen.
Dagarna är fullspäckade från tidig morgon till sen kväll med Yoga, Vedanta-talks och chanting. Ett guldkorn i schemat, förresten är hela schemat ett stort guldkorn, är ändå den längre lunchpausen på två och en halv timme, då passar jag på att slumra lite i solen och hoppa i plasket.
Första natten fick jag högljutt besök intilll sängen. Jag får upp som en skrämd katt, föll nätan ur sängen när jag trasslade in mig i myggnätet.
Min roomy Anna for upp lika hastigt och gick på upptäcksjakt runt min säng. Men fann ingen inkräktare.
Men när vi andra gången den natten hörde: GeeeKaaaa GeeeKaaaa ovanför min säng kunde hon skymta en Gecko-ödla modell större som sprang iväg.
Jetlaggad och munnen full i böner och mantran lyckades jag otroligt nog somna om nästan med en gång och vaknade inte förrens vid nio dagen efter.
Nu är jag less på min rädslor, Oh fear, Im am tired of thinking that I´m afraid of you, because Im´m Not.
Jag mumlar mina böner och mantran, håller greppet om ficklampan och går ännu en natt till mötes.
När jag anlände idag var det bara jag och en kurskamrat här. Hon var här med sin son på 11 år. Jag blev visad till mitt rum, en vacker bungalow som ligger gömd i grönskan bakom en vacker dörr. Havet är närmsta granne och dess vågor låter som moder jords vackra andetag.
Som tur var anlände några till och vi är nu fyra stycken i Bungalowen. Det känns tryggt med sällskap då jag ett tag var bergsäker på att sova första natten ensam. Jag bad bön om styrka och mod att klara en natt ensam då bungalowen är halvt öppen och mindre ovälkomna gäster lätt kan ta sig in.
Jag känner mig faktiskt mindre rädd, trots att jag fann två spindlar på toaletten. Men nu när vi satt och åt kvällsmiddag sprang några råttor i taket. Då slutade jag andas. Det var Åsa som märkte det och sa åt mig att andas. Vår yogalärare, den äldre, gav mig ett mantra att upprepa.
Oh fear, I´m not afraid of you.
När jag åkte mot Bali var jag beredd på att ta avsked från min man och våra underbara barn, det hade jag mentalt förberett mig på. Men jag var inte beredd på det abrupta avskedet från bloggen.
Den dog ett par dagar, men efter otaliga återupplivningsförsök valde den att återvända till livet igen.
Jag försöker komma på vad det betyder. Ett avslut och ett kärt återseende. Det är kanske så livet ständigt är, ett slut och en början på något nytt. Ett avsked för att man skall känna vad som verkligen är viktigt i livet. En tystnad för att man skall uppskatta ljuden omkring. En tystnad som hjälper en att höra rösten inom.
Även om nu bloggen är tillbaka så kommer jag att välja tystnaden. Jag går in i den för några veckor. Jag kommer vara i paradiset och yoga, meditera och ta hand om mig själv och såsmåning om även min familj.
Jag kikar ut ur min puppa emellanåt och lägger ut lite go´bitar – vi ses snart igen.
Kärlek & Solsken
Sofia
… har jag allt för nu drar det ihop sig inför den långa resan till Bali. Jag har försökt komma ihåg allt det där som jag måste göra innan och handla det sista till resan, som att växla pengar.
Jag packar vidare; yogamatta, anteckningsbok (som är förgylld med Mayas fina mandala), solhatt, solskyddskräm och bikinis…