Jag har öronsus – Tinnitus. Och idag var jag på en fördjupad hörselundersökning för att mäta om det är en bullerskada. Undersökningen gick till så att jag fick elektroder kopplat på ansiktet och sen hörselproppar som sände ut knattrande ljud.
Det skulle förbättra mätningen om jag kunde slappna av sa personalen. Och se, nu fick jag verkligen nytta av mina meditationsträningar och tankens kraft.
Det knattrande ljudet bestämde jag mig för att det lät som Longtail-båtarna i Thailand. Och med känslan av att vara på en strand i Thailand och höra båtarna åka förbi ute till havs sjönk min puls och jag slappnade av.
”Du kan vakna nu” hörde jag kvinnan som utfört testet säga. ”Du har minsann sovit gott”.
”Tack för tuppluren”, sa jag och begav mig till jobbet.
En väninna sa till mig idag: ”Du inspirerar mig. Du pratar aldrig illa om någon”.
Och för mig att bli sedd och bekräftad i detta var så stort. Det har blivit en del av min livsstil att vara sann och äkta. Jag har alltid strävat åt det hållet, men varit mindre lycksam i det förut. Minns förr om åren när jag ofta pratade om andra, andra som inte var närvarande. Jag var obekväm med detta, men hade svårt att ändra det.
Nu är samtalen helt annorlunda. Jag strävar efter att vara närvarande och möta den jag pratar med. Och jag blir mött och sedd för den jag är. Att se och bekräfta varandra i nuet. Lyssna och vara där och möta upp. Så ser alla mina vänskapsrelationer ut nu och det är helt underbart.
Jag är tacksam för alla människor jag har runt omkring mig.
Tack till er alla!
Dom flesta dagar är det mest räkningar och reklam med Posten. Ibland glimtar livet till och sänder något annat. Idag var en sån dag. Ett vackert kuvert väntade på mig när jag kom hem efter jobbet…
… och tårarna föll när jag läste dess innehåll. Det var ett vackert och öppet brev, från en underbar kvinna som jag var nära dagligen för några år sedan. Livet förde oss isär. Men idag fick jag en djup närvaro med henne igen genom detta brev som innehöll massor med värme och det här vackra hjärtat.
Tack M
Mitt liv bubblar och spritter just nu! Jag känner mig som en deltagare i 12 stegs program när jag tänker; Just idag är en toppenbra dag. Den är så fin den tanken; Bara för idag.
Och även om vi lever med sorg, smärta, beroende, glädje, lycka, energi inom oss just i stunden så är mycket fokus för mig just nu att leva i stunden. Jag har varit mindre bra på det förut, men just idag är jag väldans bra på det och jag passar på att njuta av att jag är så bra på det.
Hänger du med?
Och om du inte gör det så spelar det ingen roll för mig. För jag har också blivit så väldans bra på att bry mig mest om vad som är bra för mig, istället för att bry mig om vad alla andra tycker eller kan tycka.
… och jag hänger med, så det är det viktigaste för mig just idag!
Dagen var planerad med coaching och sen en resa till Stockholm. Vi är tre kvinnor som tänkte åka och lyssna till David Sandoval ang Levande Föda. Men hans workshop är inställt pga askan.
Så istället träffas vi ändå i Rättvik och fortsätter planera vårt spännande samarbete – Jag följer Livets flöde och det är så skönt!
Sol över Siljan
Idag blev jag invald som styrelseledamot i Näringslivet FalunBorlänge.
Ett ärofyllt uppdrag väntar och jag antar utmaningen med glädje! Jag brinner verkligen för att stärka regionen Falun/Borlänge. Ärligt talat så ser jag personligen det som en region.
För min del så började jag pendla till Falun när jag var 14 år och hade jobb på Mr Video. Jag är uppvuxen i Borlänge men har under 2 år bott i Falun. Jag ägde friskvårdsanläggningen Må Bättre i Falun i 5 år. Har jobbat med att marknadsföra handeln på Kupolen under många år och har nu bytt stad och marknadsför istället Falan Galleria och samverkar för att stärka handeln i hela Falun.
Pendlar varje dag till Falun i min miljöbil och tycker att det går snabbt och smidigt att ta sig emellan. Letar hus i båda kommunerna och har många vänner utspridda i städerna.
Det bästa av två världar!
Mitt liv är så otroligt spännande just nu. Jag har försökt förklara här på bloggen förut vad jag går igenom denna period, den förändring och transformation jag upplever, men det är ganska svårt att förklara då jag inte förstår allt själv ännu.
Förut har jag stått vi rodret på skutan och styrt från hamn till hamn. Styrt i medvind och kämpat i oväder.
Nu känns det som jag tryggt ligger i en lite jolle där bakom och litar till kapten där uppe att han/hon för mig dit jag ska. Och inte känns det som jag är ute på något stromigt hav heller, utan mer som om vi åker tillsammans på en pråm längs en stor vacker stilla flod.
Jag ligger och vilar och solar mig på min lilla jolle. Och väntar tills kapten säger att vi lagt till. Och när vi lagt till kikar upp och tar jag beslut om jag vill kliva i land en stund för att upptäcka platsen vi kommit till eller om jag vill ligga kvar och mysa i min jolle.
Jag njuter av resan – Jag njuter av Livet
Tack kapten för att jag får åka med!
Varit ute i trädgården idag. Inte för att det är så mycket till trädgård, mer en tomt. Men jag njuter av den ändå, vill inte ha allt för mycket som jag måste sköta om. Min tid på tomten är väldigt spontan och går i perioder, vissa säsonger är jag knappt där och påtar alls. Däremot har jag blivit mycket bättre på att njuta av den trots att den inte är så där välskött som jag skulle önskat.
Idag när jag krattade fann jag fullt med Rådjursbajs och tuplaner på väg upp, ingen bra kombination tänkte jag. Vi får se hur det slutar.
När vi var ute och räfsade frågade jag Maya om hon kramat ett träd någon gång. Det hade hon sa hon. Jag kramade en av våra lärkar. Och sen kramade Maya den också. Kände du nått eller sa den nått frågade jag.
Den sa att jag skulle prata med Gud varje dag; sa Maya.
Idag var jag till vackra Rättvik och njöt av solen som glänste över Siljan. Vi var 4 kvinnor som träffades för att lära känna varandra då vi har lika intressen och önskningar av livet. Mötet var otroligt inspirerande och givande för mig. Jag fann så mycket som stämde mellan mig och dessa kvinnor. Tex tankar, tro, visioner… Vi åkte ut till Stiftsgården och åt en fantastisk vegetariskbuffé och strosade runt i den rogivande omgivningen vid Siljans strand.
Jag är inne i en omvälvande förändring. Den syns inte på utsidan. Jag tror iallfall inte den inte märks så tydligt ännu. Men jag är säker på att den kommer märkas mycket med tiden.
Jag vet inte riktigt vem jag är just nu. Kanske har jag aldrig vetat det på riktigt. Nu känns det som om jag håller på att uppleva mitt sanna jag.
Minns känslan när jag kommit hem från BB med en ny söt liten krabat. Håller den tätt intill och undrar kärleksfullt, vem är du? Doftar, snusar, kramar, gosar och kan se på den lilla i evighet med förundran och nyfikenhet. Ett blankt blad. Ett nytt liv i vår herres hage. En ny historia föds. Vet absolut ingenting om den lilla ännu och ändå så sprängs mitt hjärta av kärlek och omtanke.
För en sak är säker – kärleken är äkta och kärleken behöver ingen historia, kärleken lever här och nu.
Precis just nu ser jag på mig själv med kärlek och nyfikenhet och undrar – vem är du?