Personligt

Draknästet

Klockan är 20.00 och varje onsdag den här tiden sitter jag spänt och väntar på Draknästet.

Drakarna

 

Vita armband

… som jag tycker är jättesnygga har jag funnit på ”ICON”.

Vita armband

 

Rökigt

Köpte ny rökelse här om dagen. Tycker inte om när rökelse blir så där ”rökig” 😉 Men den här doften bara älskar jag! Jag har redan bränt upp halva paketet till min familjs förtret och hostattacker.

HostHost

Noggrann placering bortom brandvarnare.

Holy Smoke

Förresten, HolySmoke heter en annan ljuvlig rökelse.

 

Vårsångare

Var ute på kvällspromenad nyss, då satt den här söta fågeln och sjöng tillsammans med en annan fågelkompis lite längre bort. Den här vännen var så upptagen i sin vackra sång att han inte brydde sig om att jag kom nära.

Vet du vem han är?

Antar att han inte heter Vårsångare…

Vårsångare

Sjunger vackert i solnedgången

Sjunger i solnedgången

 

Min flod

Jag känner inte igen mig själv nuförtiden, och med det menar jag dom senaste veckorna. Jag är inne i en transformation och jag förändras mycket. Eller egentligen kanske jag inte förändras allt, jag hittar nog bara in – djupt in i mig själv. Och det jag finner där inne är annorlunda än vad jag är van vid.

Jag skalar av skal på löken… och är nyfiken på vad som finns där inne i kärnan. Och det bästa av allt, när skalen faller av, så blir jag lite förvånad över mig själv att jag har sån acceptans och skön känsla till det.

Förvåning och nyfikenhet är tillstånd jag är i mycket just nu och det känns himla bra!!!!

Den största skillnaden är att jag förut forsat fram på forsen. Liksom surfat på vågorna och försökt manövrera min nedfart till dit jag har velat åka. Styrt, fokuserat och hållt målet hela tiden i sikte. Livrädd att tappa kontrollen. Livrädd att ramla i plurret.

Nu ser jag mig själv flyta fram på floden i en lagom skön fart. Farten är perfekt, jag hinner se vad som naturen visar mig längs vägen, samtidigt som det fläktar lite i håret. Jag har ingen aning om vart floden för mig. Men jag känner mig trygg i min färd och litar fullt till att jag kommer dit jag ska till slut.

Tack floden som för mig säkert fram!

 

Cykla i jobbet

Vilken dag! Solen värmer, fåglarna kvittrar och jag jobbar hemifrån dvs Borlänge. Är alltid i Falun hela dagarna, men idag var jag bara där på förmiddagen.

Sen kunde jag ta mig hem och faktiskt cykla ner på stan till lunchmötet med Johannes Hansen och nu på eftermiddagen tänker jag också hojja iväg till min Yogaklass. Love it!

Bra med cykelkorg Ingen hand på styret - fotar Pling Pling här kommer jag!

Se upp i backen!

 

Oh, nej…

… nu börjar det!

Imorse vid frukost kom Oscar runt köksbordet, alltså kom över till den sida jag satt. Och sa; Bamsekram. Och så fick jag en skön lång bamsekram.

Redan där borde jag anat oråd. Men jag var så förblindad av den varma kramen att jag inget anande. Helt uppslukad av kramen förblev jag i ca 30 sek till.

För när Oscar gått tillbaka till sin plats vid köksbordet så sa han; Du kan få din kram hemma istället så behöver vi inte kramas när du lämnar mig vid skolan.

Med vänliga ögon och milt ansiksuttryck sa jag; Det spelar ingen roll vart vi kramas – det viktigaste för mig är att vi kramas. Jag sa de orden samtidigt som det högg brutalt i hjärtat, min lilla 6-åring börjar redan bli stor!

 

Våren är här

Oh, vilken underbar dag jag haft!

Började dagen med YogaWorkshop. Kroppen stel och öm sen igår, men idag fick den lite mer finjusteringar att bita i…

... mera yoga

Haft mycket tid med familjen också, då yogan avslutades vid lunch. Hela familjen cyklade iväg på tur i vår solen.

Jag älskar att cykla, har alltid gjort det. En skön frihetskänsla när vinden susar i håret…

Räääserhojen - se upp!!!

Och nu på kvällskvisten pustar jag ut efter en promenad till fåglarnas sång.

Sitter vid bloggen och kan njuta av solen som är på väg ner över bergen.

Kvällssolen är speciell

 

Yoga

Nu skall jag gå och lägga mig. I helgen väntar fullt med Yogainspiration på Må Bättre. Jag återkommer med bilder och berättar med om YogaWorkshopen med Josephine Selander.

GoNatt

 

Gudmor

Mayas gudmor Ingela och hennes man Stefan kom till oss idag. Alla vänner som känner mig väl vet att det väldigt sällan serveras något hembakat i vårt hus. Jag är helt värdelös på att baka, misslyckas så gott som alltid och tycker det är riktigt tråkigt faktiskt. Alla disk som blir, hela köket smetar jag ner och brödet blir allt som oftast, bränt, torrt, smuligt, segt, smaklöst… you name it.

Så för andra gången denna vecka kom det gäster med glutenfri kladdkaka!
Ingelas Kladdkaka

Maya & gudmor Ingela & Oscar

 

Sök innehåll