När jag möter min sorg, som jag gjorde i helgen så hamnar jag ofta i ett stort tomrum. Det blir så urbota tomt, det ekar ödsligt och både hopp och närvaro bleknar bort. Processen var dock vacker, mjuk och innerlig, där jag satt i mitt tomrum. Vet att jag inte skulle vågat sitta kvar i det förut, så som jag törs nu. Det gör inte ont, det är bara TOM…T.
Jag fick rådet att fylla det med mening. Och jag förstår så väl rådet men när det känns tomt är det konstigt nog svårt, helt omöjligt, att fylla. Fylla det med mening, orden har upprepats i mitt inre. Jag förstår att motsatsen till tomrum kan kanske vara just mening. Men när jag öppnat upp och klivit in i mitt eget sorgerum – tomrummet så känns det så oändligt omöjligt.
Så ikväll efter den djupgående Yogan och OM (Oneness Meditation) – mitt i min sårbarhet – så blinkar ett nytt meddelande på Facebook. Och när jag läser det så börjar tårarna rulla, hjärtat öppnas och jag känner mening. Så mycket mening. Jag känner mig meningsfull.
Tacksam till Dig Du vackra gudsängel som sände mig detta, så tacksam.
”Vill tacka dig för det ljus du sprider!
Jag har haft det tufft ett tag efter separationer, ångest o annat…
Din meditation mot ångest har räddat mig många kvällar o nätter!
TACK!”
Söndag 30 mars 21.50-22.00
Förbered Dig 5-10 min innan genom att sätta Dig skönt tillrätta, Du kan tända ljus och sätta på någon rofylld musik. Om Du önskar ber Du i Ditt hjärta om en intention just för Dig med deekshan, alltså inget Du behöver uttala till mig eller ngn annan, utan en medveten bön i Ditt hjärta.
Jag förbereder mig på samma vis och skickar deekshan via min intention och det gudomligas närvaro kl 21.50-22.00. Efteråt kan du avsluta med att ligga ner i Savasana (ligga på rygg) och vila. Fyll hjärtat med tacksamhet till det Gudomliga som verkar i Dig och i oss alla ♡
Önskar Du ta emot deekshan så skicka mig ett mail, sms eller skriv här nedan i kommentarsfältet (innan kl 21.30, sedan börjar jag förbereda mig) så tar jag med Dig i min intention. Du kan också begära att få gå med i Facebook-gruppen: Oneness Blessings with Savita för att ta del av alla tillfällen och även anmäla din medverkan.
mail: mail@sofianorgren.se
Känner mig öppen och skör. Dock inte sårbar, enbart fylld av känslan av sår som väckts inom mig i helgen. Jag har påbörjat läkningen av gamla sorger. Jag känner mig ren och sann och väldigt förvirrad. Men jag vet att det finns inga beslut att ta, min uppgift är att leva i nuet och var sann med mig själv och det jag känner – i mitt nu. Stanna med det som är. Let go – let God.
Jag är så tacksam för att jag lär mig stanna med det som är. Och att vara sann med mig själv, våga stanna, våga känna, våga vara, våga se. Modet att vara medveten. Jag känner mig väldigt medveten. Och medvetenheten gör mig medveten om hur lite jag vet, typ ingenting. För att leva behöver jag lär mig att släppa taget, i varje nu, ge mig hän och uppleva. Uppleva. Jag vill uppleva. Jag vill leva. Jag tror de ligger väldigt väldigt nära varann… uppleva och leva. Kanske blir jag medveten om att de är detsamma.
Jag kan inte minnas en dag som jag längtat så starkt som idag efter Kyrkan och att rulla ut yogamattan och omfamnas av alla yogisar – Lovely Mondays. Lovely Yoga. Lovely Life!
”I let my true love die” Lykke Li, No rest for the wicked
”I Spirit inspireras koreograferna av säsongens tema Mind & Spirit
där GöteborgsOperans Danskompani utforskar vårt medvetande och dess möjligheter.
Sinne och själ, kropp och energi förenas och tvingar oss till nya upptäckter.”
Sorgebearbetningskursen är i full gång, jag gick dit med lätta steg och glad i sinnet och funderade på vad som skulle komma. Hann knappt börja innan tårar började rinna, jag gick djupt i min egen sorg, sorgen över mamma och andra förluster i livet, och i synnerhet sorgen över att som liten förlorat mig själv – mitt lilla jag. Fransisko Condro är en trygg och ärlig kursledare, han speglar oss i det vi behöver möta. Han benämner uttrycket sorgen är glädjens moder och jag tänker att sorgen över mamma fick mig att åka hit och tackar henne innerligt, hon fortsätter och ge mig gåvor.
På tal om gåvor, jag blev medbjuden att gå med Fransisko och Hasse på Göteborgs Operan och se dansföreställningen Spirit. Det var en fantastisk kväll, jag satt andaktsfullt och kände hur Spirit väckte känslorna i mig, i en böljande våg fick jag känna sorg, längtan, glädje, spänning, oro, passion – det var magsikt, kändes som tiden stannade. Efteråt tog vi färjan över till mitt hotell och de vandrade vidare hem till sitt. Jag gosade ner mig i hotellsängen, fylld, glad och tacksam över min storslagna dag. Tack mamma ♡
Valde bland böckerna och tänkte att nu är det dags för Elieen Caddy´s självbiografi då hon varit en andlig förebild under många många år, slogs först av titeln när jag satt på tåget – Resan till friheten. Resan till Göteborg var en ren njutning och nu slappar och zappar (mellan Let´s dance och Skavlan) jag på hotellrummet, imorgon börjar kursen i Sorgebearbetning. En spännande helg väntar, jag säger som en av deltagarna till Onenesskursen: All in!
Ingen människa (eller djur och natur heller för den delen) är andligare än någon annan. Vi är alla andliga – spirituella väsen. Gudomliga själar, i skapelsen. Var och en av oss speciellt utformad för just det här (jorde)livet. Några formas till att inte alls intressera sig för andlighet och vissa ägnar sitt liv åt det – men ändå är alla lika andliga. Busschaufför, förskolelärare, kirurg, psykolog, gruvarbetare, djurskötare, kapten, städare, präst, arbetslös eller sjukskriven, gammal eller ung – andligheten finns inom oss alla, det är själva livet i oss och har inget att göra med vad vi gör eller hur vi väljer att leva. Det kan aldrig tas ifrån oss. Andliga (eller själar) är det vi är.
Vissa studerar mer och får en större förståelse och kunskap om just andelivet – det eviga. Och söker kanske mer aktivt den närvaron i form av bön och meditation och upplever på så vis större medvetenhet – men oavsett hur stor eller liten medvetenhet om just andlighet så är vi alla lika andliga. När det kommer till vår sanna natur, den som gav oss (jorde)livet och den som följer oss efter döden, så är vi alla ett.
Känn Dig aldrig någonsin underlägsen när det gäller andlighet – Du är andlig, det är Din sanna natur oavsett om Du väljer att upptäcka det nu eller efter det här (jorde)livet – Du är en evig själ som just nu upplever jordelivet i en mänsklig kropp.
Var trött imorse, helgens Onenesskurs och två yogakvällar på rad processar för fullt i kropp och sinne och som grädde på moset ska jag gå Sorgebearbetningskurs om några dagar. Allt är dock precis som det ska. Jag är inte rädd nå längre för att möta mitt inre, även om det visar sig med dåliga sidor, negativa tankar och jobbiga känslor. Jag förstår att det är något vi alla bär på, både i större och mindre utsträckning men framför allt medvetet eller omedvetet.
Förut trodde jag mitt liv var på topp, att det bara var att fort surfa vidare på lyckovågen. Då hann liksom inte de inre känslorna ikapp (och inte själen heller för den delen) så jag trodde mig vara utan dem. Men icke. De var där. Och de gjorde sig (gör sig) tillkänna när jag stannade upp.
Sen var det en tid, som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med dem. Så jag kände på dem ömsom flydde ifrån dem. Och kämpade ofta med att förändra dem.
Tills nu, de senaste åren och mycket tackvare Oneness som jag verkligen vågar möta dem fullt ut. Se mina fulsidor, uppleva mina negativa tankar, se på mina karaktärer. Jag vet att de inte kan ändras. De bör accepeteras. Och med den insikten följer en sådan enorm sinnesro, som jag aldrig kunnat ana, och inte nog med det, det bubblar glädje ur det också.
Jag förstår att det låter som en klyscha (iaf lät det så för mig), men sanningen är den att jag vet att jag inte är mina tankar, inte heller mina personligheter och inte mina känslor. Not. Och för att komma på det så kan jag betrakta tankarna, den ena positiv, den andra negativ, den ena glad, den andra sorgsen. Jag kan betrakta mina personligheter som sveper in och ut – helt automatiskt – under en dag; mamman, dottern, vännen, författaren, yogaläraren, kompisen, kunden… jag kan uppleva känslorna en efter en, ingen stannar kvar, de kommer och går. Allt sker automatiskt. Oavsett om jag lägger mig i eller inte. Och det Oneness har lärt mig är att jag behöver inte ödsla tid eller energi på att lägga mig i, det är som det är och inget jag gör kan förändra det. Däremot transformeras mitt liv till sinnesro och frid ju mer jag stannar kvar och betraktar det som är – oavsett hur jag mår och vad tankarna har att säga om det – jag stannar, jag betraktar. Jag känner frid. Jag blir glad.
Glad – för att på något högre plan så inser jag att det inte är jag.
Så åter till min morgon, jag stannade med min trötthet, tog till och med en power nap på 5 min innan jag gick med barnen till skolan och jag såg och accepterade mina tankar, lät dem vara som de var. Och vips, som i ett trollslag så var tröttheten transformerad till energi, sinnet glatt och fritt igen.
Det är inte svårare än så. Det är en peace of cake. För den som vågar stanna kvar.
För att vara i kontakt med nuet, måste du ha en enorm inre integritet.
Sri AmmaBhagavan
FÖRKLARING av Oneness Guide:
Människans största lidande är att hela tiden skydda hans/hennes själv (bild). Detta sker helt tyst i ditt sinne och för det mesta är du inte medveten om det. I denna strävan, fortsätter du att spela alla spel och ge alla ursäkter och förklaringar, inte för andra, utan för att skydda din image/självbild. Du kommer inte att stå öga mot öga med din sanning utan du tror på historierna, som ditt sinne skapar. Detta gör att du lurar dig själv. Att möta din negativa sida eller den fula sidan och acceptera densamma är inre integritet. När det finns inre integritet, upphör konflikten. Sinnet blir stort. Sedan upplever du den Gudomliga Närvaron. I annat fall existerar du. Det är därför, för att komma i kontakt med den Gudomliga Närvaron, behöver du integritet.
Sadhana (andlig övning): Se den fula sidan av dig som den är, utan att döma. Upplev vad som än händer. Folk tror att vi är negativa. Nej. Avsikten/Intentionen är annorlunda. Växande händer. Att se att tjuven är där är inte negativt. Det är modigt att våga möta tjuven som har varit med dig i evigheter. Den ska lämna dig nu. Först då blir du positiv för första gången. Begrunda! Kom till (oneness)processen för en fördjupad transformation.
Tack Pia Soshanna Anderberg för översättning
Ditt lidande är en besatthet att förändra tankar.
Sri Bhagavathi Bhagavan
Snön kom tillbaka och blåsten viner runt husknutarna. Jag kurar inne, landar i mina good feelings. Det är så viktigt att stanna upp ibland, gärna flera gånger dagligen och vara med det som är. Invänta nästa steg. Jag drog ett Osho-kort igår när jag gick och la mig, med frågan om min bok. Och fick kortet: Mognad. Att nu var jag mogen att skörda frukten (typ). Jag ber om hjälp i processen och att slutföra boken. Jag vet att jag inte klarar det själv. Åren har visat mitt svajande motstånd och min envisa (inre) kritiker som släcker glädjen och hoppet… får tangenterna att tystna.
Jag ber om att lyftas över detta. Ges glädje, passion och energi till mitt skrivande och att bok efter bok skall slutföras. Jag ber om att orden ska ges mig, skrivas genom mig. Att boken ska formas och färdigställas – bli klar. Jag ber om att få vara en kanal.
Amen