Den andliga resan börjar med en medvetenhet om var du befinner dig;
inte med en besatthet om var du borde vara.
Sri Amma Bhagavan
Nu har det flödat igen, skrivandet. Bara timmar efter mitt förra inlägg. Jag är glad att jag vågar dela mitt inre med er här på bloggen, det är som att jag ser det så klart när jag delar det med er. Att ni läser min blogg hjälper mig att hjälpa mig själv. Jag vänder ut och in, upp och ner, och vips så har jag vänt…. blad.
På Bali hade vi en Vedantalärare som undervisade oss, han sa om sin egen förkylning eller om det var någon annans, ”jag ser det som att jag just nu är underhållen av en förkylning”. That´s it! Inget lidande, inget jämrande – bara en förkylning. Och det blir lättare om man övar har jag märkt, oavsett om det är ilska, ångest, skrivkramp, magsjuka.. vad som, det är bara livets sätt att just nu underhålla mig. Jag må ha en annan åsikt om hur jag vill bli underhållen men om jag ger efter för livet självt så upptäcker jag att jag underhålls av mer och fler upplevelser än jag någonsin skulle anat för några år sedan. Livet blir spännande. Wow, det här har jag aldrig upplevt förut, åh vad skoj! Eller, Aha, det här har jag upplevt massor av gånger, undra vad det vill säga mig? Eller, Det måste finnas mer att upptäcka i mitt skrivmotstånd. Spännande! Intressant!
Livet är bra äventyrligt, bara på insidan av mig är det värsta tivolit. Varför lida, när man kan skratta!
Är det möjligt att klassificera någon särskild tanke som särskilt negativt? Det som finns där är rädsla. Lust, avundsjuka och hat är alla sammankopplade och har sina rötter i rädsla. Mänskligheten är full av rädsla, som flödar genom dig.Vad kan du göra åt det? Finns det en dörr att stänga ute dessa tankar? De kommer och går. Att kämpa med dessa tankar och gräva ned dig i dem skulle leda till depression. Kom igång med ditt arbete och hjälp dina medmänniskor. Alla saker kommer att falla på plats. Oavsett vad dina tankar, när det är dags kommer jag att befria dig.
Amma
Jag är till och från nedsmutsad med negativa tankar om mig själv och mitt skrivande, om det jag drömmer om att göra. Jag hör hur en del i mig (min inre kritiker) fortsätter att döma mig och tala nedlåtande om det jag vill skriva. Det svänger från gladelig inspiration till nattsvart vemod – det gäller att stå på stadiga ben. Jag skrattar gott också, tänker på att Jan Guillou tydligen ska ha sagt ”att fastna i skrivprocessen gör bara amatörer”, och jag tror honom, han vet nog vad han pratar om.
Nåväl, det är som det är. Livet som människa är upp och ned, sol och regn, det hör det sinnliga sinnet till. Jag behöver till och med påminna mig där i mörkret att jag faktiskt tror (och tror mig veta) att livet är någonting mycket större än det jag upplever från mitt lilla sinne (ego). Och skiftet är bara en tanke bort. Men när tankarna är negativa brukar jag be om hjälp. Jag ber till Gud att skingra dimman, med sikten klar – hålla ångan uppe.
För trots allt är det väl som Amma säger (och Jan kanske menar) ”Kom igång med ditt arbete och hjälp dina medmänniskor. Alla saker kommer att falla på plats. Oavsett vad dina tankar..”
Yogakvällen bjöd på innerlig själslig närvaro, mitt hjärta bankade större delen av lektionen i tacksamhet. Så tacksam för Yogan. Så tacksam för alla som vill Yoga med mig, utan er skulle jag inte uppleva det jag upplever. Yoga blir aldrig detsamma i min ensamhet… eftersom jag aldrig (ytterst sällan) yogar för mig själv, jag vet att en ”riktig” yogi gör det varje morgon eller i alla fall dagligen, men det gör inte jag. Och är det något yogan har lärt mig så är det att den sanna yogin lever inom mig och den visar att yoga är att förena kroppen och sinnet med själen och det finns egentligen ingen specifik yogaövning för det – vi förenas alla med vår själ på olika sätt och genom olika upplevelser. Någon på yogamattan, någon under huven på en bil, en annan på en bergstopp eller i en kör.
Livet handlar om att låta själen blomma i våra kroppar. Sprida själens doft i allt vi gör. Höra själen tala istället för att viska. Se själen som vår klara ledstjärna.
När jag utövar yoga så ser jag himlen med alla stjärnor – och min egen ledstjärna. Allt blir verkligen stjärnklart. Landar insikter och klarsyn som ett svalkande regn över mig. Det lättar, det ljusnar – jag andas.
Känner mig välsignad, jag har världens bästa jobb – ikväll börjar yogaterminen och mötet med alla yogisar. Det är en själslig boost som varar hela veckan. Just till kvällens pass har en deltagare messat mig och önskat temat: målfokusering. Varje pass är unikt, jag följer intuitionen och deltagarnas önskemål. Det känns som passen ges till oss, jag är bara en budbärare av någonting högre som verkar genom mig för allas bästa, även mitt eget.
Tacksam, så tacksam!
Nog för att jag har kvar min personlighet, både de sidor jag gärna gömmer och de jag med glädje speglar mig i. I am there! Men jag ser på mig själv på annat vis sedan jag började se djupare och innerligare – med Oneness som hjälp. Jag är kvar men mycket är förändrat.
En sådan här helg då jag är ensam med barnen under 4 dygn och helgen inleds med hockeyträning under fredagkvällen för att övergå till tidig bortamatch (hockey) på lördagmorgon och även en tidig bortamatch (handboll) på söndag skulle jag har total kvidit av förut. Helt styrd över vad jag tyckte om och inte tyckte om försökte jag manövrera livet och människorna i min närhet. Jag var övertygad om att jag inte gillade vissa saker, människor, sporter, upplevelser, maträtter… jag hade åsikter om precis allt. Och för att strula till upplevelsen av livet ännu mer så gjorde jag mycket, väldigt mycket för att försöka kontrollera allt detta också, så att det i bästa möjliga mån skulle passa in i min personliga tycka-om-barrometer. Ville manipulera det mesta så att det skulle bli mera uthärdligt än outhärdligt för mitt lilla sinne (ego).
Då, förstås helt omedveten om mitt missnöje med det mesta, mitt tyckande och tänkande. Omedveten på så vis att jag givetvis rättfärdigade det.
Då, fast besluten om vad som skänkte lycka och vad som gav olycka. Vad som spred glädje och vad som kom med sorg. Vad som var gott och vad som var ont.
Livet är detsamma men med inre arbete har jag skiftat om. Jag finner glädje i det mesta… snart säkert allt. Jag vet att livet ska bringa glädje och om jag inte upplever glädje så har jag nu medvetenhet om att jag är fångad i min egen tankefälla, inget annat. Livet är gott. Och livet är glatt. I annat fall påminner jag mig om att jag förslitit mig med tankarna igen och återgår till att uppleva nuet – i nuet finns lyckan. Och känner jag den inte så vet jag att jag inte letat (stannat) tillräckligt djupt inom mig. För det handlar inte om avstånd det handlar om centrering.
Fullmåne deeksha – magiskt!
Tacksam att ni alla vill vara med och ta emot deeksha på distans och det gläder mig så när jag får ett meddelande eller jag träffar någon av er och får höra om hur deeksha hjälpt er. Själv har jag ju så mycket att tacka Oneness och Oneness Blessing för, det har justerat hela min självbild, så att jag äntligen kan spegla mig och se den jag är. Vilket inte alltid är en vacker syn, jag blir varse om båda sidorna. Men det är inte det som är budskapet inom Oneness, det är att vi ska uppleva den som betraktar – börja bli medveten om den delen av oss som består. Genomskåda illusionen av sinnet och upptäcka närvaron av själen.
Kvällens budskap
När vi tillåter allt att vara som det är. Accepterar nuet utan att förändra det. Accepterar viljan att förändra det och frustationen det skapar att inse att det är som det är, att stanna med den viljan att förändra och ändå inte förändra – det är att tillåta. Att acceptera. Att kapitulera inför det som nuet. I tillåtandet ligger oerhörd vila och avslappning. Det kanske inte ter sig så från början, utan kroppen kan fortsätta att vara spänd, men över en tid med övning av tillåtelse och acceptens så infinner sig harmoni. Kroppen blir avslappnad och sinnet fritt. Det ger själen utrymme att expandera. Närvaron tar vid.
Att tillåta är att ha tillit.
Tillit till någonting större än oss själva.
Savita
Vision utan handling är en dagdröm; handling utan vision är en mardröm.
Onenesscitat
Under flera år nu har jag drömt om mitt skrivande. Vissa tider flitigt med händerna på tangentbordet andra diffust flyende till andra sysslor. Jag har skrivit med beslutsamhet men mest med tvekan, och inlett utifrån glädje men ofta övergått i rädsla.
Och jag förstår nu att allt är precis som det ska, mitt skrivande har visat mig vägen, inte mot läsaren ännu, men till mig själv. Genom mina drömmar, ambitioner och visioner har jag blivit varse om mina omedvetna präglingar och rädslor. Jag har fått uppleva mitt motstånd – mot mig själv. Jag är inte rädd vare sig för kritik eller förläggare jag är rädd för att se mig själv för den jag är. Jag är rädd för mitt eget ljus och livsenergi. Jag och jag, sinnet (jaget, egot) är rädd för mitt sanna jag, det gudomliga inom (själens närvaro). Genom motståndet har jag funnit källan av energi, där mina drömmar blir visioner och energin (närvaron) ger mig handlingskraft. Jag har bestämt mig, böcker ska jag skriva, och just nu har jag börjat om. De andra manusen ligger arkiverade över tid. Nu flödar en annan text, den inspirerar mig, gör mig glad och fokuserad – jag är så tacksam! Och i dagarna blev det klart, jag bildar ett eget förlag – Respiro Förlag. Det känns lätt. Det känns rätt. Det känns jag.
Där det inte finns något motstånd, bevaras energin.
Jag gick min Oneness Awekeningkurs (aug 2012) och sedan dess har mitt (inre) liv förändrats till att innehålla mer frid, glädje och harmoni. Oneness har visat mig min kärna/källa. Lärt mig skilja på sinnets närvaro och själens, och framför allt hur jag kan stanna i den närvaron. Lett mig via stigarna som leder in, till själens närvaro, närmare mig själv. Och även har jag funnit ut vad som leder mig bort ifrån mig själv.
Jag delar med glädje och tacksamhet Onenessläror och energi vidare till dem som önskar. Den 15-16 mars håller jag en Oneness Awakeningkurs/retreat vid Siljan. Det är den 6:e kurshelgen jag arrangerar sedan jag kom hem från Indien som Oneness Trainer i november 2012.
Känn Dig varmt och hjärtligt välkommen att vara med!
Följ länken för mer information.
Bladspenat
Stjälkselleri
Persilja
Avokado
Banan
Citron
Äppeljuice
(osockrad)
Ingefära
Har energiboostat mig med gröna drinkar några dagar nu, dricker en till lunch varje dag. Känner mig redan mer vitaliserad, även om jag varit kvällstrött, det är som att livsenergin flödar igång igen. Känner mig gladare och mer harmonisk. Jag blir pms-sur efter att ätit godis så det goda humöret har säkert mycket att göra med att jag inte ätit godis sedan nyår. Mer mätt, mera glad, mer energi och ett inre lugn – magic!
Firar min födelsedag med de kära här på Solduva, skrivande, änglakort, OM (Oneness Meditation), thé, grön drink och till eftermiddagen en Semla! Tackar för budskapet i Doreen Virtue´s änglakalender, känns passande. Hur kan det bli bättre än så här? Känner mig välsignad ♡